dolda ny logga mindre

Löfven råder osäkra gå på magkänsla

Löfven råder osäkra gå på magkänsla

Adam Ihse/TT Statsminister Stefan Löfven (S) tycker att osäkra väljare ska försöka med magkänsla i EU-valet.
Adam Ihse/TT Statsminister Stefan Löfven (S) tycker att osäkra väljare ska försöka med magkänsla i EU-valet.

EU-val TT
Statsminister Stefan Löfven (S) råder väljare som säger att de kan för lite om EU-valet och tvekar om parti och kandidat att använda magen.

- Det är ju inte så att politiken blir helt annorlunda värderingsmässigt. Då kan man gå på magkänsla, säger Löfven som anser att jämställdhet inte ska vara något frivilligt för EU-länderna.

Att ge råd om magen kan möjligen tyckas lite riskabelt för en S-ledare vars kompromisser med Centerpartiet och Liberalerna för att behålla regeringsmakten har visat sig svåra att smälta för en del S-sympatisörer.
Men Löfven, som TT intervjuar på tåget mellan Göteborg och Stockholm på hans väg från en kampanjrunda, tror att valdeltagandet kan öka. Och han tror att hans parti kan dra in mer än de drygt 24 procent partiet har fått i de tre senaste valen till EU-parlamentet.

Hoppas på bättre
- Jag hoppas att vi gör ett bättre val. Det är det vi sliter för.

Hans tal om att ta magen, eller den inre kompassen, till hjälp på söndag grundar sig i att han stöter på väljare som hävdar att de vet för lite om EU.

- Det blir plötsligt så stora krav att man ska kunna så mycket om EU. Då säger jag: följ kompassen, säger Löfven och tror att det går att hålla kurs på vad man röstar på i andra val.

EU-parlamentsvalen är kända för att ge resultat som skiljer sig mycket från riksdagsval, till exempel. Väljarna är mycket mindre partilojala i valbåset.

Han tror inte att väljares tvekan har påverkats av att partierna i valrörelsen tar upp många frågor som de blivande EU-parlamentarikerna knappast kommer ha något inflytande över.
- I början handlade det mer om personers åsikter, men det blir mer klart nu vad som står på spel, säger Löfven och håller fast vid S-bilden att det är ett värderingsval, mot extremism.

Fått bevis
Det som händer i Österrike är ett välkommet exempel för Löfven. Där har det högerextrema regeringspartiet FPÖ orsakat regeringskris och nyval väntar. Partiledaren – den vice förbundskanslern – har i en videoinspelning verkat vilja få loss pengar av en person som spelade släkting till en rysk oligark samt föreslagit denne att köpa in sig i inflytelserika kvällstidningen Kronen Zeitung. Det skulle ge FPÖ chans till valframgång. Betalningen skulle bli stora offentliga kontrakt när FPÖ kom i regeringsställning.

- Det säger något om den här extremismen, vi har fått ytterligare ett bevis, säger Löfven.

- Det är så här de här partierna tänker, att man kan sitta och resonera om att tidningar ska bli redskap åt ett parti eller regering, att man kallar journalister för horor. Det måste stoppas, folkflertalet vill inte ha det här.
Han tror att filmen kan påverka EU-parlamentsvalet i Europa.

Klimat, villkor på jobbet och sociala rättigheter får en del tid i valturnerandet. Löfven och hans parti varnas av M, C, KD och SD för att leka med elden och riskera makten över välfärd och svenska fack och arbetsgivares rätt att själva förhandla om villkoren på arbetsmarknaden till Bryssel. Inte minst genom att driva på för EU:s sociala pelare med 20 mål för lika och bra villkor på jobbet, jämställdhet och socialt skydd.

Är tvärtom
- Det är precis tvärtom, det som riskerar att hända när vi har arbetstagare från andra länder som jobbar här för oseriösa företag till lägre löner och villkor är att det sätter press på villkoren här. Vi måste ha europeiska regler som gör det möjligt att stå upp för den svenska modellen, säger Löfven.

Han framhåller att det uppdaterade direktivet för arbetstagare som jobbar tillfälligt i andra EU-länder är mycket viktigt.
EU:s sociala pelare drev Löfven och EU-kommissionen igenom på unionens sociala toppmöte i Göteborg 2017. Den pekas ut som ett riskfyllt verktyg av motståndarna. Det europeiska socialdemokratiska partiet vill att målen ska bli bindande för medlemsländerna.
Löfven säger att han vill gå i den riktningen. Det kan handla om miniminivåer som "inte träffar oss", men han säger också att det inte behöver betyda lagstiftning på EU-nivå.

- Vi vill förbättra, exakt hur det legalt ska utformas eller om det behövs det vet vi inte. Men det ska inte vara frivilligt huruvida vi ska öka jämställdheten i Europa.
Lars Larsson/TT

Fakta: EU:s sociala mål
TT
Antogs på EU:s sociala toppmöte i Göteborg 2017.
20 principer och mål för bättre arbets- och levnadsvillkor.
Rättigheterna är fördelade på tre områden: lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och inkludering.

Några av principerna:
Alla har rätt till en utbildning av god kvalitet, praktik och livslångt lärande som rustar dem för att delta fullt ut i samhället och klara av förändringar på arbetsmarknaden.
Män och kvinnor har rätt till lika lön för lika arbete.
Arbetare har rätt till rättvisa löner som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Barn har rätt till omsorg och förskola till rimlig kostnad.
Alla som saknar tillräcklig egen försörjning har rätt till adekvat minimiersättning som säkrar ett värdigt liv i livets alla skeden. För de som kan arbeta, ska ersättning kombineras med incitament för att komma in på arbetsmarknaden.
Källa: EU-kommissionen

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter