dolda ny logga mindre

Preem vill gå före – miljövänner är kritiska

Preem vill gå före – miljövänner är kritiska

Thomas Johansson/TT Malin Hallin är chef för hållbar utveckling på drivmedelsbolaget Preem. Hon ser den planerade utbyggnaden av raffinaderiet vid Lysekil som en investering för miljön, eftersom man ska kunna göra bensin och diesel av förnybara råvaror. Men kritiker pekar på en annan del av utbyggnaden, som vållar stora utsläpp av koldioxid.
Thomas Johansson/TT Malin Hallin är chef för hållbar utveckling på drivmedelsbolaget Preem. Hon ser den planerade utbyggnaden av raffinaderiet vid Lysekil som en investering för miljön, eftersom man ska kunna göra bensin och diesel av förnybara råvaror. Men kritiker pekar på en annan del av utbyggnaden, som vållar stora utsläpp av koldioxid.

Miljö TT
Mitt på Bohusläns kust ligger Preems stora oljeraffinaderi. Nu vill bolaget bygga ut, bland annat för att bättre ta hand om miljöfarlig tjockolja. Men följden kan bli ett fördubblat utsläpp av koldioxid, vilket väckt kritik.
Preem hoppas att ny teknik, och biologiska råvaror, ska hålla utsläppen nere.


I november sade en miljödomstol ja till Preems planer på en utbyggnad för 15 miljarder kronor av raffinaderiet norr om Lysekil. Men beslutet överklagades av både privatpersoner och miljöorganisationer, som Naturskyddsföreningen.

En högre instans, mark- och miljööverdomstolen, har funderat på om man ska ta upp ärendet. Nu är ett beslut om eventuellt prövningstillstånd på gång.

Preem pekar gärna på den del av ansökan som handlar om att man vill använda förnybara biologiska råvaror, till exempel från raps eller tallskog. När raffinaderiet fick sitt nuvarande miljötillstånd, i en dom 2004, var det inte aktuellt. Nu har läget förändrats.

- Genom att gå lite före i utvecklingen och satsa ganska stort, kan vi vara en del av lösningen för att få fram mer av förnybara råvaror, säger Malin Hallin, chef för hållbar utveckling på Preem.

Hon började själv som processingenjör på Preemraff, en anläggning där i dag cirka 1 000 personer jobbar. Omkring 650 av dem är anställda direkt av Preem.

Vill stoppa helt
Om Naturskyddsföreningen får bestämma, så ska all raffinering av fossil råolja till bränslen upphöra snarast möjligt. Hanteringen och användningen av dessa bränslen ger utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet på vår planet.

- Vi vill inte att det ska vara någon produktion överhuvudtaget av den här karaktären, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Hon välkomnar förstås att Preem vill satsa på förnybara råvaror. Men den nya processen där tjockolja ska förvandlas till bensin och diesel vill Naturskyddsföreningen stoppa, eftersom utsläppen av koldioxid blir stora. Preem har flaggat för en fördubbling.

Tjockolja kommer i sin tur ur raffineringen av råolja, som en sorts restprodukt. I dag används tjockoljan, med hög svavelhalt, som fartygsbränsle. Men det är inte alls bra för miljö och klimat, och blir snart i princip förbjudet.

"Bättre än jättedåligt"
TT: Är det inte ganska miljövänligt att man på ett modernt sätt försöker ta hand om alla produkter som kommer fram vid raffineringen?
- Jo. Det är lite bättre än jättedåligt, medger Johanna Sandahl i Naturskyddsföreningen.

Malin Hallin pekar på att tjockoljan och de förnybara råvaror som Preem räknar med har kemiska likheter, med komplicerat sammansatta molekyler, vilket gör det lämpligt att hantera dem i samma anläggning.

Dessutom hoppas Preem att koldioxid ska kunna fångas in vid skorstenarna, för att sedan fraktas iväg och lagras i bergrum under havsbotten i Nordsjön – där den inte gör någon skada. Både Chalmers och norska universitet jobbar med utveckling av metoden. En testanläggning ska installeras vid Preemraff.

Ingen ökning?
Om man kan göra så i stor skala, och framställa drivmedel av förnybara råvaror i stället för råolja – då räknar företaget med att utsläppen av koldioxid från Preemraff inte blir större än i dag.

- Absolut. Tittar på användningen av våra produkter, så kommer den totala koldioxidpåverkan från hela verksamheten att minska, i takt med omställningen till förnybara drivmedel, säger Malin Hallin.

Miljödomen i höstas tog inte ställning till utsläppen av koldioxid. Inom EU är principen att dessa inte ska hanteras av domstolar, utan genom handel med utsläppsrätter. Men Naturskyddsföreningen anser dels att handelssystemet fungerar dåligt, och dels att EU:s bestämmelser trots allt ger utrymme för att helt stoppa verksamhet med stora utsläpp av koldioxid.

Det senare hör till synpunkterna som mark- och miljööverdomstolen nu funderar på.
Micke Larsson/TT

Fakta: Preemraff
TT
Ligger vid Brofjordens djupa yttre del, norr om Lysekil i Bohuslän.

Togs i drift 1975 med namnet Scanraff, trots protester från miljövänner och en del närboende. Ägdes då av oljebolagen OK och Texaco.

Nordens största oljeraffinaderi. Ungefär hälften av alla raffinaderiprodukter som säljs i Sverige kommer härifrån. Ungefär halva produktionen går på export.

Enligt en miljödom från 2004 får raffinaderiet använda högst 11,4 miljoner ton råvara (huvudsakligen råolja) per år.

Nu har Preem ansökt om att få bygga ut anläggningen på flera sätt, så att man använder högst 13,9 miljoner ton råvara per år.

Omkring 1 000 personer jobbar på Preemraff. Cirka 650 av dem är anställda av Preem.

Preem har också ett raffinaderi på Hisingen i Göteborg.

Fakta: Utbyggnaden
TT
Preem vill bygga ut från att använda högst 11,4 miljoner ton råvara per år till högst 13,9 miljoner ton.

Man vill bland annat få tillstånd att använda förnybara bioråvaror i produktionen.

En annan del i planen är att kunna ta hand om tjockolja, idag en sorts restprodukt som används som mindre miljövänligt fartygsbränsle, och göra bensin eller diesel av den. Men för processen krävs vätgas, vilket i sin tur ger utsläpp av koldioxid.

Utsläppen av koldioxid kan enligt Preem komma att dubbleras, från 1,7 miljoner ton årligen till 3,4 miljoner ton. Samtidigt väntas utsläppen från raffinaderiets produkter (bensin, diesel) minska med 800 000 ton.
Den planerade utbyggnaden väntas ge omkring 150 nya jobb.
Källa: Preem

Fakta: Utsläpp av koldioxid
TT
Anläggningar som släppte ut mest koldioxid i Sverige 2018, enligt preliminär statistik:
1. Lulekraft (ingår i SSAB:s stålverk), Luleå: 2,1 miljoner ton
2. Cementa, Slite: 1,7 miljoner ton
3. Preemraff, Lysekil: 1,6 miljoner ton
4. SSAB, Oxelösund: 1,5 miljoner ton
5. SSAB, Luleå: 1,1 miljoner ton
Källa: Naturvårdsverket

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter