dolda ny logga mindre

Religiösa förskolor kan få skärpt tillsyn

Religiösa friskolor kan få skärpt tillsyn

Pontus Lundahl/TT "Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna", säger regeringens utredare Lars Arrhenius.
Pontus Lundahl/TT "Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna", säger regeringens utredare Lars Arrhenius.

Utbildning TT
Nya, skärpta regler är att vänta för de religiösa friskolorna.
Regeringens utredare Lars Arrhenius är beredd att föreslå tuffare tillståndsprövning – en prövning som även ska omfatta de cirka 200 religiösa förskolorna.


Under de senaste åren har flera allvarliga problem i religiösa friskolor uppmärksammats. Skolinspektionen har kritiserat att elever inte fått undervisning i sex och samlevnad, att pojkar och flickor hållits åtskilda och att lärare jämställt Bibelns skapelseberättelse med evolutionsteorin. Elever har också vittnat om att de övertalats att delta i de på pappret frivilliga bönestunderna.

- Frivilligheten är viktig och den tycks inte alltid vara garanterad. Det handlar ju om barns rätt att kunna utöva sin religion – men också att kunna säga nej, säger Lars Arrhenius i en TT-intervju.

Kontroversiella uttalanden
Lars Arrhenius, jurist med lång erfarenhet av barn- och elevrättsfrågor, har som regeringens utredare besökt ett tiotal konfessionella friskolor. Han har talat med elever men också med skolledare och skolhuvudmän. Samtalen har bekräftat Skolinspektionens bild av att det finns problem i vissa ägarled.

En del uttalanden från huvudmän uppfattar jag stå i strid med skollagens värdegrund, det vill säga med respekt för de mänskliga rättigheterna, människors lika värde, jämställdhet och solidaritet, säger han.
Lars Arrhenius vill inte ge exempel på fördömande eller diskriminerande uttalanden eller namnge berörda huvudmän, men konstaterar att problemen finns i både kristna och muslimska friskolor. Han har landat i att Skolinspektionens ägarprövning, som i dag fokuserar på ekonomi och kompetens, måste utökas med en skriftlig försäkran från ägare och ledning att agera efter skolans värdegrund.

Skollagen är väldigt tydlig med att eleverna ska lära sig om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingarna. Vill man driva skola i Sverige får man vara beredd att följa de reglerna, säger Lars Arrhenius.

Tydligare mandat
Med ett sådan försäkran blir Skolinspektionens mandat också tydligare, fortsätter han.

- Med strängare krav vid tillståndsgivningen blir det lättare för Skolinspektionen att inspektera skolorna utifrån värdegrunden. Jag har fått intrycket att Skolinspektionen tidigare inte fokuserat så mycket på detta.

TT: Löser detta problemet? Kan det inte vara lätt att skriva under en försäkran och sedan agera annorlunda i praktiken?

- Jag har en del idéer om hur man skulle kunna lösa den frågan men det är för tidigt att gå ut med dem, säger Lars Arrhenius.

Fråga för Säpo
Frågan om lämplighet fick extra tyngd när Säpo tog sex personer i förvar för att de bedöms utgöra hot mot rikets säkerhet. Männen har beskrivits som IS-sympatisörer och flera av dem har kopplingar till friskolor. Säpo har bekräftat att plattformar för radikalisering kartlagts – däribland skolverksamhet.

- Ur mitt perspektiv stärker det mig i att ägarprövningen måste bli noggrannare och kopplad till skolans värdegrund, säger Lars Arrhenius.

Till saken hör att de två aktuella skolorna inte är registrerade som konfessionella. Varje friskola kan nämligen fritt välja hur den ska betecknas. För att skapa en bättre kontroll vill Lars Arrhenius se en lagstadgad anmälningsskyldighet för huvudmän som har en konfessionell inriktning.

- Den som har konfessionella inslag på sin skola utan att ha anmält detta skulle riskera att få ett vitesföreläggande eller till och med tvingas att stänga skolan, säger Lars Arrhenius.

Många förskolor
I det betänkande han lägger fram i december kommer det att föreslås att även landets cirka 200 konfessionella förskolor ska omfattas av de nya och utökade kraven. Kunskapen om hur förskolorna lever upp till dagens krav är begränsad. Det är nämligen varje berörd kommun som ansvarar för tillsynen.

- Det finns 290 kommuner så det är klart att det är svårt att få en likhet i bedömningarna. Skolinspektionen har stor erfarenhet och skulle kunna ha en enhetlig inspektion, säger Lars Arrhenius.

Han tillägger att konfessionella inslag i förskolan har särskilda utmaningar.

- Hur säkerställer man frivilligt deltagande bland så små barn?

Stopp för nya
Lars Arrhenius utredning berör direkt mer än 10 000 skolelever och kanske lika många förskolebarn. Åsikterna är starka och disparata. Detta avspeglas också i själva uppdraget, som så sent som den 29 maj utökades till att föreslå hur ett etableringsstopp för nya konfessionella friskolor kan införas. Uppdraget baseras på en överenskommelse i januariavtalet.

- Det är ett svårt uppdrag naturligtvis. Det handlar inte minst om näringsfrihet, alltså rätten att starta och utöka verksamhet. Det handlar också om föräldrars rätt enligt Europakonventionen att få sin religion respekterad i samband med barns utbildning. I slutändan måste jag ju göra min analys och lägga fram de olika förslagen. Sedan är det upp till politiken att bestämma vad man tycker är lämpligast, säger Lars Arrhenius.
Anna Lena Wallström/TT
Anja Haglund/TT

Fakta: Så säger lag och konvention
TT
Enligt skollagen ska utbildningen
"utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna".
"vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet."
Skollagen slår också fast att utbildning och undervisning i kommunala förskolor och skolor ("offentlig huvudman") ska vara icke-konfessionell, det vill säga inte ha konfessionella inslag.
Undantag gäller för fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. I dessa får det förekomma konfessionella inslag i utbildningen men inte i undervisningen. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.
Med utbildning menas, enligt skollagen, ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål”.

Utbildningen omfattar alltså mer än själva undervisningen, exempelvis raster, utflykter och skolmåltider.

I Europakonventionen sägs om rätten till undervisning:" Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."
Källa: Skollagen, Skolverket och Europarådet

Fakta: Mer än 10 000 grundskoleelever
TT
Förskolor: Det finns inget register över fristående förskolor med konfessionell inriktning. Enligt de uppgifter som Lars Arrhenius utredning fått rör det sig om cirka 200 förskolor. Svenska kyrkan driver hälften av dessa.

Grundskolor: Det finns, enligt skolenhetsregistret, 65 fristående grundskolor med konfessionell inriktning. De har tillsammans knappt 10 400 elever.

Grundskolorna finns i 39 kommuner:
Falun, Borlänge, Leksand
Gävle, Bollnäs, Nordanstig
Varberg
Jönköping, Vetlanda, Sävsjö
Västervik
Växjö
Örkelljunga, Höör, Helsingborg, Lund, Malmö (2 skolor)
Norrtälje, Stockholm (4 skolor), Upplands-Bro (3 skolor), Sollentuna
Nyköping, Flen
Knivsta, Uppsala (6 skolor)
Umeå (2 skolor), Skellefteå (2 skolor), Vilhelmina
Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall
Västerås
Mark, Öckerö, Göteborg (7 skolor), Borås (2 skolor), Uddevalla (2 skolor)
Örebro (5 skolor)
Norrköping (2 skolor)
Gymnasieskolor: Antalet fristående gymnasieskolor med konfessionell inriktning är fem.
Dessa finns i Norrtälje, Uppsala, Solna, Jönköping och Göteborg och har tillsammans 864 elever.
I statistiken används begreppet skolenhet. En huvudman kan på en ort ha flera skolenheter med liknande namn.
Källor: Skolenhetsregistret , Svenska kyrkan och Lars Arrhenius

Fakta: Uppdraget
TT
I mars 2018 beslutade den dåvarande regeringen att en särskild utredare skulle undersöka om det finns behov att ändra bestämmelserna i skollagen om konfessionella inslag i utbildningen.
I uppdraget ingick bland annat att
kartlägga hur fristående förskolor, fritidshem och skolor med konfessionell inriktning följer regelverket,
undersöka om det finns ett behov av att ställa särskilda krav för att godkännas som huvudman för en fristående skola med konfessionell inriktning.

Betänkandet skulle överlämnas i december 2018, men uppdraget förlängdes till 31 maj i år.

Den 29 maj beslutade regeringen, som en följd av januariavtalet, att utvidga uppdraget. Enligt tilläggsdirektivet ska utredaren
lämna författningsförslag som behövs för att kunna införa etableringsstopp för friskolor med konfessionell inriktning,
analysera konsekvenserna
Betänkandet ska redovisas senast den 19 december i år.
Källor: Dir 2018:15 och Dir 2019:25

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter