dolda ny logga mindre

Terroristanklagelser visar skärpning från Peking

Terrorist-anklagelser visar skärpning från Peking

Vincent Thian/AP/TT En demonstrant kastar tårgas avfyrad av polis under demonstrationerna på söndagen, då vilda protester återigen tog över gatorna i Hongkong.
Vincent Thian/AP/TT En demonstrant kastar tårgas avfyrad av polis under demonstrationerna på söndagen, då vilda protester återigen tog över gatorna i Hongkong.

Hongkong TT
De våldsamma protesterna i Hongkong börjar "likna terrorism" och våldet ska hanteras "med järnhand".
Senaste varningarna från Peking markerar en ny nivå av retorik, säger en expert i Hongkong.
En militär inblandning kan rycka allt närmare.


Helgen innebar ytterligare en upptrappning av de våldsamma sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Hongkong, där de senare bland annat kräver utökad demokrati. Demonstranterna uppges ha kastat bensinbomber mot poliserna, som i sin tur svarat med stora mängder tårgas som kastats ner i tunnelbanestationer.

Resultatet blev nya, kraftigare varningar från centralregeringen i Peking, som under senaste månaders växande protester blivit allt tydligare i att det finns en gräns för vad man tänker tolerera.

"Terrorism"
- När Pekings talesperson i frågor som rör den självstyrande regionen, Yang Guang, på måndagen varnade för att protesterna börjar "likna terrorism" och att våld måste hanteras "med järnhand" tyder det på att retoriken nu flyttat upp ett hack, säger Tim Summers, Kinaforskare vid Chinese university i Hongkong, till TT.

Under måndagen stoppades också flygen till och från Hongkongs flygplats efter att runt 5 000 demonstranter intagit den.

Just nu kretsar demonstranternas ilska kring det övervåld som man hävdar att polisen använder. Bland annat ska en kvinna ha skjutits i ögat med en speciell sorts mjukare ammunition som används av polisstyrkan. För att visa sin sympati bar demonstranterna på flygplatsen vita lappar, som de målat med röd färg, över ögat.

"Hongkongs polis håller på att bli helt hänsynslösa och ilskan växer", skriver en av organisationerna som är mest centrala i protesterna, på sin populära Facebooksida. De uppger att polis klätt sig som demonstranter för att infiltrera deras läger.

Hot fungerar inte
Frågan på allas läppar är nu hur lång tid det kommer att ta innan centralregeringen i Peking sätter in militär för att hantera kaoset i den självstyrande regionen – något som för bara en månad sedan sågs som otroligt. Enligt Hongkongs mini-konstitution kan Folkets befrielsearmé, PLA, bara tas in om så begärs av Hongkongs regering. Men de flesta bedömare är överens om att Peking knappast kommer att bry sig om den regeln, om det upplevs som att dess intressen är tillräckligt hotade.

- Det är oerhört svårt att svara på när det skulle kunna ske. Jag tror att centralregeringen fortfarande hoppas att Hongkongs polis ska klara av att hantera det här själva, säger Summers.

Peking har vid flera tillfällen under de senaste veckorna öppnat för att ta i med hårdhandskarna och stundtals varit hotfullt i sin retorik.
Men det har inte fungerat, vilket är tydligt efter den gångna helgen. Det har inte dämpat passionen och engagemanget hos demonstranterna.

Militärövningar?
Vad som pågår i Peking är svårt att veta. Kinesisk statsmedia har publicerat videoklipp av militärfordon som uppges förflytta sig mot Shenzhen, en stad nära gränsen mot Hongkong. En av tidningarna, Folkets Dagblad, uppger att den paramilitära polisen knuten till Folkets befrielsearmé – förkortad PAP och ansvarig bland annat för att kontrollera folkliga uppror – är på väg för att hålla en storskalig övning i närheten av gränsen.

För någon vecka sedan höll också den kinesiska polisen en stor övning i att hantera uppror, i provinsen som gränsar till Hongkong. Enligt myndigheten själv rörde det sig om träning inför att folkrepubliken firar 70 år i oktober.

Vad som nu krävs för att tippa situationen är svårt att säga, enligt Tim Summers, men ökat våld på gatorna eller att vanligt folk under längre tid inte har möjlighet att ta sig till jobbet skulle kunna vara två saker. Eller att ekonomin i det redan hårt pressade finansnavet får sig ännu fler allvarliga törnar.

- Det kommer att komma till en punkt då Peking börjar överväga mer radikala lösningar – det är helt uppenbart den riktningen vi rör oss i – men vi är inte där ännu, säger han.
Moa Kärnstrand/TT

Bakgrund: Protesterna i Hongkong
TT
De pågående protesterna inleddes 31 mars för att stoppa ett lagförslag som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina. Förslaget fick Hongkongborna att se rött, då regionen har ett fristående rättssystem, medan Kinas system är politiserat. Man oroade sig att dissidenter som tagit tillflykt till det friare Hongkong skulle ställas inför rätta på fastlandet.

De i ett inledande skede fredliga demonstrationerna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan, men det folkliga upproret utökade sina krav. Demonstranterna vill bland annat att Hongkongs ledare Carrie Lam ska avgå och de vill se en oberoende utredning om hur protesterna har hanterats av polisen. De kräver dessutom att utlämningsförslaget rivs för all framtid.

Parallellt med att demonstranternas krav på ökad demokrati och minskat inflytande från Peking har vuxit, har även våldet mellan demonstranter och polis tilltagit. Demonstranter har blockerat tåg och vägar, flyg har ställts in och en generalstrejk utlysts. Polisstationer och myndighetsbyggnader har omringats och attackerats. Polis har använt tårgas och gummikulor. Hittills har 600 personer gripits.

Peking å sin sida har svarat genom skarpa varningar till demonstranterna samt de makter de anser driva på rörelsen.
Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades den så kallade occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem.

Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val.

Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.
Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter