dolda ny logga mindre

Sudaneser enas om övergång till civilt styre

Sudaneser enas om övergång till civilt styre

Sudan TT
Efter trettio år av diktatur under despoten Omar al-Bashir ser Sudan ut att gå mot civilt styre.
Hos befolkningen lever drömmen om frihet och demokrati – men hindren på vägen dit är många.


Generaler och protestledare möts på lördagen i Sudans huvudstad Khartum för att underteckna en deklaration om övergången till civilt styre i det våldshärjade landet, som under årtionden styrts med järnhand av Omar al-Bashir.

Diktatorns fall i april i år blev startskottet för månadslånga protester, som slogs ned brutalt i början av juni, då sudanesiska säkerhetsstyrkor gick till attack mot en sittdemonstration och dödade 60–100 personer.

Dignitärer och vanligt folk
Den så kallade konstitutionella deklarationen, som slår fast villkoren för övergångsperioden, skrevs under redan den 4 augusti, men träder inte i kraft förrän efter lördagens högtidliga undertecknande. Såväl utländska dignitärer som tusentals sudaneser har flockats till Khartum för ceremonin.

På gästlistan står bland annat Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som sägs ha varit en nyckelspelare i att förhandla fram avtalet.
Även på andra håll i det vidsträckta landet firas överenskommelsen.

- Civilt styre! Civilt styre! skanderar en folksamling i staden Atbara, där protesterna började i december i fjol, enligt nyhetsbyrån AFP.

Övergångsråd presenteras
På söndagen inträffar nästa milstolpe, då medlemmarna i det civil-militära styrande övergångsrådet ska tillkännages. Protestledarna har nominerat Abdalla Hamdok, tidigare chef för FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA), till posten som premiärminister, enligt AFP.
Som ny ledare får Hamdok ansvar för att styra upp Sudans sargade ekonomi, som fick sig en rejäl törn då det oljerika Sydsudan 2011 bröt sig loss för att bilda ett nytt land. Inrikes- och försvarsministerposterna ska tillsättas av militären.

Trots entusiasmen är många sudaneser skeptiska till att de nya institutionerna kommer att kunna stå pall och fungera som ett bålverk mot militären under de tre år som återstår till dess att val ska hållas.

- Den blivande regeringens största utmaning kommer att bli att montera ned den islamistiska djupa staten, som tagit kontroll över alla statliga institutioner och centrala delar av ekonomin, däribland hundratals företag som ägs av militär- och säkerhetssfären, säger Rosalind Marsden från tankesmedjan Chatham House i London till AFP.

al-Bashir inför rätta
Samtidigt som det nya styret tar form ställs Omar al-Bashir under lördagen inför rätta, dock inte för de anklagelser om folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag riktat mot honom.

I stället är det ekonomiska brott, som korruption och innehav av utländska valutor, som står i centrum. Bedömare som TT talat med konstaterar att den sudanesiska lagen ger utrymme för att åtala al-Bashir för flera av de brott mot mänskliga rättigheter som han gjort sig skyldig till, men att den politiska viljan saknas.
Pontus Ahlkvist/TT

Bakgrund: Protesterna i Sudan
TT
President Omar al-Bashir styrde Sudan med järnhand i 30 år och anklagas bland annat för folkmord i konflikten i Darfur. I april avgick han efter månader av folkliga protester och ersattes av en militärjunta som sade att den ska sitta kvar under en övergångsperiod.

Protesterna fortsatte för att övergången till ett civilt styre faktiskt skulle bli av och demonstranterna krävde civila representanter i övergångsstyret. I flera månader hölls en sittstrejk utanför arméns högkvarter i huvudstaden Khartum.

Militären försökte vid flera tillfällen upplösa sittstrejken. Den 3 juni gick säkerhetsstyrkor till attack och dödade 60–100 personer.

Förhandlingar som hölls mellan protestgrupperna och militärrådet bröt samman flera gånger innan parterna i början av augusti enades om att landet under en treårig övergångsperiod ska styras av ett civilt-militärt råd.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter