dolda ny logga mindre

Rättsväsendet begär miljardbelopp

Rättsväsendet begär miljardbelopp

Naina Hel n Jåma/TT Inom rättsväsendet är det kriminalvården och domstolarna som har störst behov av mer pengar i budgeten för nästa är, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Naina Hel n Jåma/TT Inom rättsväsendet är det kriminalvården och domstolarna som har störst behov av mer pengar i budgeten för nästa är, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.

Politik TT
Rättsväsendets arbetsbörda blir allt mer pressande.
Bara domstolarna har begärt 1,5 miljarder kronor mer i anslag för 2020.


- Det här är en av de mest prioriterade frågorna i budgetförhandlingarna, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om rättsväsendets behov i arbetet med höstbudgeten, som läggs fram den 18 september.

Regeringspartierna S och MP slutförhandlar nu med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.

Sveriges domstolar bedömer i sitt budgetunderlag till regeringen, som Domstolsverket skickade in i slutet av februari, att brottmålen kommer att öka med drygt 15 procent från 2018 till 2022.

Går åt fel håll
Grov organiserad brottslighet, ekobrott, gängbrott och skjutningar är företeelser som utvecklas åt fel håll, står det i budgetunderlaget från Domstolsverket.

En växande befolkning och större socioekonomiska skillnader ger tydliga avtryck i verksamheten, skriver myndigheten.

Om inte resurser tillförs så varnar domstolarna för allvarliga följder. De skulle leda till att allt fler domstolsprövningar inte kan ske inom rimlig tid. Det handlar inte bara om brottsmål, det drabbar även prövningar av sådant som miljötillstånd, asylmål, bygglov och av rätt till assistansersättning.

- Vi är väl medvetna om det, att balanserna riskerar att öka, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till TT.

Fler häktas
En orsak till rättsväsendets växande arbetsbörda är att polisen nu får resurser. En annan är lagskärpningar som leder till att fler häktas, döms och hamnar i fängelse.

Domstolsverket har begärt runt 1,5 miljarder kronor mer i ökade anslag av regeringen. I den summan finns 550 miljoner mer till själva verksamheten samt 844 miljoner kronor för ersättning till rättsliga biträden, som advokater och målsägandebiträden.

Verket har under året också bett om 110 miljoner i extra förvaltningsanslag för 2019.

Även hos Kriminalvården är läget pressat, med närmast fulla häkten och fängelser.

Antalet platser bedöms behöva byggas ut med 1 800 respektive 1 000 platser till 2029. Det kräver att antalet anställda blir 3 000 fler. Kriminalvården har begärt 170 miljoner kronor mer 2020 och ytterligare påslag åren därefter.

Är mest akut
- Domstolarna och kriminalvården har de mest akuta behoven, säger Morgan Johansson.

Även Migrationsverket påpekar i sin senaste prognos att man behöver flera hundra miljoner kronor mer om antalet förvarsplatser för personer som ska utvisas ska öka.

Åklagarmyndigheten begär också mer pengar. Den bedömer att inflödet av antalet brottsmisstankar ökar med 13 procent från 2019 till 2022. Av de 76 miljoner kronor mer som begärs för 2020 ska över hälften användas för att kunna bibehålla dagens nivå på verksamheten och resten till att nå målet om hundra fler åklagare till 2022.

Polisens anslagshöjningar för 2020 och 2021 är redan klara. Polisen begär dock ytterligare 100 miljoner kronor 2020 för att åtgärda bristerna i gränskontrollen.

Tullverket vill ha 78 miljoner kronor mer 2020 och sammanlagt nästan 500 miljoner mer i anslagsnivå till 2022. För de pengarna vill man anställa 270 fler tullare och brottsutredare.

"Om vi inte utökar antalet medarbetare blir konsekvensen att vi inte kan trygga samhället med kontroller på fler orter och under fler av dygnets timmar än idag", står det i Tullverkets budgetunderlag.

Om politikerna vill att tullen även kontrollerar utförsel av gods i jakt på stöldgods kommer det att kosta mer pengar.
Peter Wallberg/TT
Lars Larsson/TT

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter