dolda ny logga mindre

Självmord vanligare bland lågutbildade

Självmord vanligare bland lågutbildade

Hälsa (TT)
Medellivslängden ökar i Sverige – men fortfarande finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Självmord är exempelvis mer än dubbelt så vanligt hos lågutbildade som bland dem med högre utbildning, enligt Folkhälsomyndigheten.

- Klassklyftor leder till större risk för självmord, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare på Suicide Zero.


Folkhälsomyndighetens årsrapport visar att klyftan mellan hälsa och utbildningsnivå är tydlig på flera områden: Fetma, hjärt-kärlsjukdom, cancer och risk för infektionssjukdomar är vanligare bland personer med endast förgymnasial utbildning. När det gäller självmord är sambandet särskilt starkt: Personer med endast förgymnasial utbildning tar sitt liv i mer än dubbelt så stor utsträckning än de som utbildat sig vidare efter gymnasiet.

Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten, säger att det dock är svårt att uttala sig om orsakssambanden. Det kan också vara så att personer med psykisk ohälsa har svårare att skaffa sig högre utbildning.

- Men det är klart att olika livsvillkor, till exempel ekonomisk utsatthet eller långtidsarbetslöshet, påverkar inte bara den fysiska utan även den mentala hälsan, säger hon.

Större nätverk
Alfred Skogberg, generalsekreterare på den ideella organisationen Suicide zero som arbetar med självmordsprevention, är däremot inte förvånad över sambandet.

- Har man en högre utbildning har man ofta ett större socialt nätverk, och även större förmåga att sätta ord på sina tankar. Deprimerade personer har ofta svårt för detta, men ju bättre man är på det, desto större chans är det att man ber om hjälp och får hjälp.

Skogberg pekar på att låg utbildning oftast innebär lägre inkomst, vilket i sin tur skapar en negativ spiral med sämre boende och ökad stress.

- Ekonomin har en jättestor roll i ens psykiska mående. När man inte når upp till idealbilden av hur livet skulle kunna vara kan man mycket väl känna sig misslyckad, man känner sig inte som en fullvärdig medlem av samhället.

Dessutom har personer med psykisk ohälsa ofta svårare att genomföra en högre utbildning.

- För den som lider av panikångest eller har depressiva perioder blir det svårt att ta en examen. Det leder till en brist på kontinuitet, både i utbildning och i arbetsliv, säger Skogberg.

Insatser behövs
Folkhälsomyndigheten vill se politiska beslut för att motverka hälsoklyftorna, och pekar på att minskade skillnader skulle vara en stor vinst både i form av minskat lidande för individer men också för samhället. Utredaren Karin Engström säger att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp och att detta inte bara är en uppgift för hälso- och sjukvården, utan att man måste arbeta brett inom många områden.

- Det handlar även om insatser på såväl nationell som kommunal nivå, som till exempel skola och socialtjänst. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt.

Rapporten från Folkhälsomyndigheten pekar också på ljuspunkter som att medellivslängden fortsätter att öka och att andelen dagligrökare är sju procent, vilket är en halvering sedan 2006. Tidigare rökte kvinnorna mer än männen – gapet mellan könen har nu slutits och trots att det fortfarande finns skillnader på socioekonomisk nivå är rökningen ett exempel där utvecklingen går åt rätt håll:

- Just när det gäller rökning kan man verkligen se tydliga effekter på folkhälsan.

Daniel Martinsson/TT

Fakta: Folkhälsan i Sverige
(TT)
Medellivslängden i Sverige år 2017 var 80,7 år för män, 84,1 år för kvinnor och 82,4 år för befolkningen som helhet. I genomsnitt ökade medellivslängden 1,6 år mellan 2006–2017.
Medellivslängden i Sverige ökar för alla grupper, med undantag för kvinnor med endast förgymnasial utbildning.

Övervikt och fetma har ökat från 46 procent 2006 till 51 procent 2018. Bland personer med endast förgymnasial utbildning är 22 procent feta, och bland personer med eftergymnasial utbildning 12 procent.

Självmord är mer än dubbelt så vanligt bland lågutbildade. I gruppen med endast förgymnasial utbildning ligger antalet på 23 per 100 000 invånare, medan det i gruppen med eftergymnasial utbildning är 10 per 100 000.

Källa: Folkhälsoinstitutet

 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter