dolda ny logga mindre

Demokrater vill se mer av Rysslandsutredning

Demokrater vill se mer av Rysslands
utredning

USA (TT)
Kraven på att stora delar av den så kallade Rysslandsutredningen ska offentliggöras ökar i ett USA där undersökningen skapar jätterubriker.
Justitieminister William Barr, som läst undersökningen, skriver att varken president Trump eller någon i hans kampanj medvetet konspirerat med Ryssland för att påverka valet 2016.


Det var i fredags som den särskilde åklagaren Robert Mueller lämnade över sin rapport till justitiedepartementet. William Barr, som ägnat stora delar av helgen till att gå igenom den digra luntan, skriver i ett brev till kongressens båda kamrars justitieutskott att ingen i Trumpkampanjen konspirerat eller koordinerat aktivitet med Ryssland, rapporterar public service-kanalen NPR.

Detta trots "upprepade erbjudanden" från individer med koppling till Ryssland.

"Oacceptabelt"
Mueller har även utrett huruvida Trump försökt hindra rättvisans gång genom att sätta käppar i hjulet för Rysslandsutredningen. I rapporten konstaterar Mueller att man "inte drar slutsatsen att presidenten har begått ett brott men inte heller frikänner honom", enligt justitieministerns brev. Men Barr skriver också att han och biträdande justitieminister Rod Rosensten anser att det inte finns tillräckliga bevis för sådana åtal.

Slutsatserna i Barrs brev väcker starka känslor hos Demokraterna i kongressen.

"Det är oacceptabelt att, efter att den särskilde åklagaren lagt 22 månader på att noggrant blottlägga dessa bevis, det tog justitieminister Barr mindre än 48 timmar att fatta beslutet att inte åtala presidenten", skriver de demokratiska ordförandena i representanthusets justitie-, underrättelse och utredningsutskott i ett gemensamt uttalande enligt nyhetsbyrån AFP.

Inga ytterligare åtal
De ifrågasätter huruvida justitieministern fattat ett objektivt beslut och kommer med största sannolikhet att begära att delar av det bevismaterial som Mueller tagit fram offentliggörs.

President Trump å sin sida har kallat slutsatserna i rapporten för "ett stort frikännande".

Det var i maj 2017 som den tidigare FBI-chefen Robert Mueller fick i uppdrag att undersöka Rysslands påverkan på valrörelsen 2016 och huruvida president Trumps kampanj agerade i maskopi med Moskva. Med hjälp av 19 advokater har Mueller verkställt runt 500 husrannsakningar, hört cirka 500 vittnen och tagit initiativ till 2 800 domstolsorder om att personer ska infinna sig eller överlämna bevis.
Utredningen har resulterat i minst 34 åtal.

Enligt rapporten rekommenderar Mueller inga ytterligare åtal och det finns inga tidigare åtal som ännu inte offentliggjorts.

Efter beskedet upprepar Ryssland än en gång att landet inte lagt sig i presidentvalet i USA 2016.

Kremls talesperson Dimitrij Peskov uppger att han inte läst Muellers rapport, men han skriver att landets "principiella hållning i frågan redan är känd. Vårt land har inte lagt sig i andra länder inrikes angelägenheter, inklusive USA", rapporterar AFP.

Tina Magnergård Bjers/TT
 

Bakgrund: Justitieministerns sammanfattning
(TT)
Så här sammanfattar justitieminister William Barr den så kallade Rysslandsutredningen för kongressen:

• Rysk påverkan

"Den särskilde åklagarens utredning fastställde att det var två huvudsakliga ryska försök att påverka valet 2016."

Dels beskriver Barr försök av "trollfabriken" Internet Research Agency (IRA) i Sankt Petersburg, som sedan tidigare lett till åtal mot en grupp ryska medborgare och företag.

Dels beskriver han hackandet av datorer och servrar som tillhörde Demokraterna och Hillary Clinton, där materialet sedan lämnades över till sajten Wikileaks.

• Inget samarbete

"Den särskilde åklagarens utredning fann inte att Trumpkampanjen eller någon kopplad till den konspirerade eller samarbetade med Ryssland i dess försök att påverka USA:s presidentval 2016."

Inte heller när det gäller hackningen – "trots flertalet erbjudanden från ryskkopplade personer att hjälpa Trumpkampanjen".

• Försök att hindra rättvisans gång

Ett antal ageranden av president Trump – "där de flesta har varit föremål för offentlig rapportering" – har utretts som misstänkt försök att förhindra rättvisans gång. Det handlar bland annat om avskedandet av FBI-chefen James Comey efter att denne inte velat lova presidenten lojalitet.

Barr skriver att rapporten lägger fram bevis som pekar åt bägge håll.

"Den särskilde åklagaren slår fast att 'medan denna rapport inte fastställer att presidenten begick ett brott, så frikänner den honom heller inte'", skriver justitieministern.

Barr skriver dock att han och departementet inte anser att det finns tillräckliga bevis och poängterar att allt som tas upp i rapporten måste kunna bevisas bortom rimligt tvivel.

• Inga fler åtal

"Rapporten rekommenderar inte några ytterligare åtal, inte heller har den särskilde åklagaren fått till stånd några stängda åtal som ännu inte offentliggjorts."

• Detaljerna då?

Justitieministern är inte bunden att offentliggöra rapporten i sin helhet, men kongressen kan försöka vidta juridiska åtgärder.

Barr skriver att han tar allmänintresset i beaktning och att hans "mål och avsikt" är att släppa så mycket som möjligt av rapporten, "i enlighet med tillämpliga lagar, regleringar och departementsregler". Ett arbete med detta pågår i samarbete med Mueller, skriver han.

 

Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
USA:s president Donald Trump. Arkivbild.

Foto: Cliff Owen/AP/TT
Den särskilde åklagaren Robert Mueller. Arkivbild.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter