dolda ny logga mindre

Europas utmaningar avgör EU-valet

Europas utmaningar avgör EU-valet

Politik TT
Flera stora stridsfrågor kan avgöra EU-valet i slutet av maj.
Ekonomi, migration och klimathot står i fokus i de europeiska partiernas valmanifest.


Nu drar EU-valrörelsen igång på allvar. Tjugo svenska politiker ska utses och ta plats bland totalt 751 ledamöter i EU-parlamentet.
För väljarna är det inte lätt att bedöma vilken skillnad de olika svenska kandidaterna kan göra i Bryssel.

En orsak är att de ingår i europeiska partigrupper i EU-parlamentet. Och det är i förhandlingar mellan partigrupperna som parlamentets beslut utformas.

Talar tyst
Men i EU-valkampanjerna på hemmaplan hörs inte mycket om vad de europeiska partigrupperna står för.

Som väljare är det nog något man ska intressera sig för. Partierna själva är inte alltid så intresserade av att betona det, säger Göran von Sydow, chef för forskningsinstitutet Sieps.

Migrations- och asylpolitiken är en av de stora debattfrågorna i EU. EU-medborgarna rankar dessutom migration som den tredje viktigaste frågan inför valet, enligt EU-kommissionens opinionsmätning Eurobarometern.

EU-ländernas regeringar har hittills misslyckats med att enas om en gemensam asylpolitik och om ett system för att fördela asylsökande mellan sig.

Framförallt Ungern vägrar gå med på att EU ska bestämma hur många asylsökande ett land ska ta emot.

Oklart om asylpolitik
En bred majoritet i EU-parlamentet har dock ställt sig bakom de lagförslag som lagts fram. Där ingår den största partigruppen, kristdemokratiska EPP, och den i dag näst största, socialdemokratiska S&D.

Men det är oklart vad som händer med lagförslagen framöver och en ny majoritet efter EU-valet kan dra tillbaka sitt stöd.

En annan stor fråga är medborgarnas säkerhet. Under det senaste halvåret har dock kampen mot terrorism sjunkit från andra till femte plats på européernas prioriteringslista, enligt Eurobarometern.
EPP, där M och KD ingår, betonar säkerhetsfrågor i sitt europeiska valmanifest. EPP vill till exempel snabba på förstärkningen av EU:s gränspolis med 10 000 poliser. EU-länderna och EU-parlamentet har enats om en tidsplan till 2027.

EPP vill också koppla samman alla Europas säkerhetsdatabaser.

Oro för klimathot
Ytterligare en stor fråga är klimathotet. Den har stigit till tredje plats på EU-medborgarnas lista och är högst på svenskarnas, enligt Eurobarometern. I de europeiska valmanifest som presenterats tar klimatpolitiken relativt stor plats.

EU måste göra mer för att leva upp till det globala klimatavtalet från Paris. Partierna skiljer sig dock åt i hur tuffa klimatåtgärder de vill genomföra, om de ska vara bindande för länderna och hur stor hänsyn som ska tas till industrin.

De Gröna vill till exempel att medlemsstater ska tvingas att höja skatter på fossila bränslen och kan tänka sig miljöskatter på EU-nivå.
Minimilön i EU?

Ekonomin och ungdomsarbetslösheten är de två allra viktigaste valfrågorna för EU-medborgarna.

På det ekonomiska området är en återkommande stridsfråga den fria rörligheten på EU:s inre marknad kontra löntagarnas sociala rättigheter och villkor.

Till exempel har Frankrikes president Emmanuel Macron föreslagit en minimilön i EU för att förhindra lönedumpning.

De europeiska socialdemokraterna vill ha ett förbud mot social dumpning och bindande regler för löntagares sociala rättigheter. De föreslår också en europeisk kompletterande arbetslöshetsförsäkringsmekanism.

Även globaliseringen skapar spänningar i EU. Det finns de som vill skydda europeiska företag och jobb, medan andra oroar sig för ökad protektionism. EU-parlamentet måste godkänna EU:s handelsavtal, men har också informella vägar för att påverka innehållet i de avtal som EU-kommissionen förhandlar fram.

Varnar för nationalism
Flera av de EU-positiva partigrupperna försöker engagera väljarna genom att varna för högerpopulister och nationalister.
Sådana partier har haft framgångar i nationella val och även hamnat i regeringsställning.

- Många mainstream-partier upplever det som ett hot mot hela EU:s existens, säger Göran von Sydow.

Men även om EU-kritiska högerpopulister och nationalister ser ut att få framgångar i EU-valet, tyder inget på att de kan få majoritet. Dessutom är dessa partier splittrade och har historiskt haft svårt att samarbeta.
En valframgång kan ändå ändra maktbalansen i EU-parlamentet och tvinga fler partier att samarbeta. I dag räcker det ofta med att socialdemokraterna i S&D och högerpartierna i EPP kommer överens för att avgöra en fråga.
Peter Wallberg/TT
Maria Davidsson/TT

Fakta: Vad vill de europeiska partierna?
TT
EPP
Kristdemokratiska högermittenpartier. M och KD ingår.
Profil: Säkerhetsfrågor och stopp för illegal migration. Vill utveckla EU:s inre marknad. Värnar kristna värderingar.

Några vallöften: 10 000 EU-gränsvakter redan 2022. Möjliggör fler poliskontroller vid EU: s inre gränser. Skapa en europeisk valutafond. Slå vakt om stöd till svaga regioner. Nej till Turkiet i EU.
S&D

Socialdemokratiska partier. S och FI ingår.
Profil: Fokuserar på fler och bra jobb, social trygghet och miljön.
Några vallöften: Bindande regler för sociala rättigheter i EU, en europeisk a-kassa, skäliga lägstalöner i hela Europa. Straffa medlemsstater som bryter mot EU:s rättstatsprinciper.
ECR

Konservativa, EU-kritiska partier, som brittiska Tories, polska Lag och rättvisa, och SD.

Profil: Motståndare till mer överstatlighet, kritiska till gemensamt EU-asylsystem. Stärkta gränskontroller, mer samarbete mot brottslighet.
Några vallöften: Inget gemensamt valmanifest.
ALDE

Liberala partier, inklusive L och C.
Profil: Frihandelsvänligt, vill utveckla EU:s inre marknad, framförallt för digitala tjänster. Slår vakt om rättsstatsprinciper i EU.
Några vallöften: Skärpta klimatmål. Skärpt övervakning av EU-länder som bryter mot EU:s värderingar. Fler automatiska sanktioner mot medlemsstater som bryter mot EU:s budgetregler.

De Gröna
Gröna partier, inklusive MP.
Profil: Radikalare klimatpolitik, generösare flyktingpolitik, utveckla EU till en överstatlig, transparent demokrati. Skapa en hållbar, cirkulär ekonomi.
Några vallöften: Inför en EU-flygskatt, EU-moms på biljetter, skärpta klimatmål. Stopp för nya fossildrivna bilar i EU 2030. Vill införa minimiinkomst i alla EU-länder, Inför humanitära visum.
GUE/NGL

Vänsterpartier som tyska Die Linke, spanska Podemos, grekiska Syriza och V.
Profil: Betonar en hållbar ekonomisk utveckling, miljö, minskade ekonomiska klyftor, jämställdhet, internationell solidaritet och löntagares sociala rättigheter.
Några vallöften: Inget gemensamt valmanifest
EFDD (Frihet och Direktdemokrati i Europa)

EU-kritiska partier som Brexitpartiet, italienska Femstjärnerörelsen.
Profil: Varnar för en europeisk superstat. Euromotståndare. Värnar länders rätt att skydda sina gränser och stärka kulturella och religiösa värden. Mer direktdemokrati genom folkomröstningar
Några vallöften: Inget gemensamt valmanifest
ENF (Nationernas och friheternas Europa)
EU-kritiska och nationalistiska partier som franska Nationell samling, italienska Lega och österrikiska FPÖ.
Profil: Betonar nationalstaternas suveränitet. Vill bevara nationella identiteter och rätten att reglera invandring.

Etiketter: eu-val

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter