dolda ny logga mindre

Tinande permafrost hotfullare än väntat

Tinande permafrost hotfullare än väntat

Edward Schuur / University of Florida Tinande permafrost har orsakat markkollaps i Alaska. Arkivbild.
Edward Schuur / University of Florida Tinande permafrost har orsakat markkollaps i Alaska. Arkivbild.

Miljö TT
När permafrosten tinar i ett allt högre tempo ger marken vika och landskapen förändras. Det kan leda till att klimatutsläppen fördubblas jämfört med tidigare prognoser, enligt en ny studie.

Den frusna marken under tundra och skogar gömmer mängder av miljöfarliga växthusgaser. Permafrosten har sakta börjat tina och den negativa klimatpåverkan kan komma att bli dubbelt så stor som väntat, enligt en ny internationell studie som publicerats i tidskriften Nature.

- Om den globala uppvärmningen fortsätter så kommer utsläppen från permafrosten motsvara ungefär 20 procent av det som vi människor släpper ut årligen, säger Gustaf Hugelius, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Metan frigörs
Forskare från flera länder har tittat på hur den upptinade marken förändrar landskapet. När isen smälter rinner vattnet undan vilket gör att markerna kollapsar. Det i sin tur kan leda till försumpning eller jordskred.

- Då exponeras permafrosten för den varma luften och det kan bidra till ett lokalt påskyndande. Det är processer som vi har sett under en längre tid men det sker i ett allt snabbare tempo, säger Gustaf Hugelius.

Permafrostjordarna täcker i dag ungefär en fjärdedel av norra halvklotet och innehåller hela 1 600 miljarder ton kol, nästan dubbelt så mycket som i atmosfären. En kollaps påverkar den frusna marken ända ner på djupet och gör att den kraftfulla växthusgasen metan frigörs.

Inte för sent
- Det är viktigt att man har det här i åtanke, exempelvis när länder förhandlar om utsläppsmål. Man måste ta hänsyn till de naturliga utsläppen också.

Permafrosten reagerar relativt långsamt på uppvärmningen så de stora effekterna kommer vi inte se förrän i slutet av det här århundradet, enligt Gustaf Hugelius. Det innebär att det fortfarande går att bromsa upptinandet.

- Det finns ett fönster på ungefär ett årtionde att minska växthusutsläppen och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Då kommer vi kunna rädda merparten av permafrosten, säger han.
Felicia Nordlund/TT

Fakta: Permafrost
TT
Permafrost, eller ständig tjäle, är mark som är frusen minst två år i följd.
Permafrost förekommer främst i Arktis, Antarktis och i vissa bergsområden, exempelvis Tibet. Djupet kan vara flera hundra meter i norra Sibirien och norra Nordamerika. Det översta skiktet av frosten tinar i allmänhet på sommaren.

Merparten av världens permafrost finns i Arktis och Antarktis där den binder stora mängder kol. Om den skulle tina frigörs koldioxid och metan som letar sig upp i atmosfären.
Källa: NE

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter