DoldaNyheter logga

100 år av kvinnlig rösträtt i Sverige

100 år av kvinnlig rösträtt i Sverige

Demonstrationståg för kvinnorösträtten, Göteborg - Nordiska Museet
Demonstrationståg för kvinnorösträtten, Göteborg - Nordiska Museet

Text: DoldaNyheter.se
Idag den 24 maj är det exakt 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige.

Sverige brukar vara ett föregångsland i mycket. Men när det gäller kvinnors rätt att få rösta infördes den senare i Sverige än i Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915).

Kvinnlig rösträtt hade tagits upp i riksdagen många gånger, men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten, som uppnåddes 1909, man diskuterade, kämpade för och tog på allvar.

Faktum är att kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram den 24 maj 1919, tyst och utan debatt, efter en utredning sedan 1907, som alltså tog tolv år innan den godkändes.

På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

Förmögna ogifta kvinnor
Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val redan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig och förlorade sin rösträtt. Läraren och politikern Fredrik Theodor Borg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. Det var inte många i riksdagen som stödde förslaget och det dröjde fram till år 1900 innan den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startade.

Dessa tog kampen
De föreningar som arbetade för den politiska rösträtten i Sverige var
LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – en riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902 – 1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. I spetsen stod Lydia Wahlström, Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. De hade som mest 17 000 medlemmar. De gav ut en  tidning som hetter ”Rösträtt för kvinnor” från 1912.

Även Frisinnade kvinnor, Sveriges Allmänna Rösträttsförbund och 
Rösträttsföreningar bildades i hela landet.

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter