dolda ny logga mindre

Spänning kring toppjobb i Bryssel

Spänning kring toppjobb i Bryssel

EUBryssel, (TT:s korrespondent)
Förhandlingar in i det sista ska bana väg för vem som ska sitta på vilken toppost i EU de närmaste åren.

Än så länge står partigrupperna fast vid sina huvudkandidater.

Klockan 15 i eftermiddag samlas EU:s stats- och regeringschefer för att försöka besätta de många topposter som snart blir vakanta då allehanda mandatperioder löper ut efter EU-valet.

Merparten av ledarna är dock redan i gång.

Vid åttatiden i morse samlades premiärministrarna från Belgien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Lettland och Kroatien för en första avstämning.

Under förmiddagen anlände i sin tur Frankrikes president Emmanuel Macron för att klämma in så många förträffar som möjligt.

Viktigast av allt: sannolikt det möte som Macron har med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid 13.45 – och dit EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är inbjuden från 14.15.

Inget stöd för Weber?
Det handlar framför allt om att få fram en ny ordförande för EU-kommissionen.

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde valet vara enkelt och falla på tyske Manfred Weber, som varit så kallad toppkandidat för den partigrupp som fick flest mandat i EU-valet, konservativt kristdemokratiska EPP.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

- Det är oklart om Weber kan samla tillräckligt stöd, sade statsminister Stefan Löfven (S) i EU-nämnden i går, och konstaterade att läget fortsatt är väldigt öppet.

- Det är på riktigt osäkert. Om det då är så att EPP säger att de ändå ska ha posten för att de är störst, ja vem blir det då? Det blir bara spekulationer, sade Löfven.

Angela Merkel har hittills stöttat Weber – men anses mest göra det för att han tillhör hennes partigrupp, snarare än för att hon verkligen stödjer honom.

Emmanuel Macron har i sin tur varit tämligen öppen med att han helst vill se någon annan.

"Ingen majoritet"
De tunga partigrupperna i EU-parlamentet uppges samtidigt stå fast vid sina kandidater: nederländaren Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D och danska Margrethe Vestager för liberala RE.

Ingen vill vika sig än.

- Ledarna för liberalerna och socialdemokraterna sade formellt till Manfred Weber att han inte kommer att få deras röster, säger Philippe Lamberts, gruppledare för miljöpartistiska De gröna/EFA på en presskonferens enligt nyhetssajten Politico Europe.

- Just nu finns det ingen majoritet för Webers kandidatur, säger i sin tur RE:s rumänske gruppledare Dacian Ciolos på väg in till ett liberalt förmöte i Bryssel.

Enligt Ciolos satsar liberalerna fortfarande på Vestager – även om Ciolos själv också nämnts i spekulationerna.

"Dynamiska timmar"
Länge har det även varit oklart om ens någon kan komma att föreslås i dag, sedan förhandlingarna de senaste veckorna inledningsvis gått tämligen trögt.

Spurten är dock rejäl. EU-ledarnas egen arbetsförmedlare – rådsordföranden Tusk – har haft intensiva dagar.

- Samtalen har intensifierats under helgen, blev ännu mer intensiva i går och kommer att fortsätta. Tusk kommer att prata med alla ledare en gång till innan mötet i morgon, förklarade en tungt insatt EU-källa i Bryssel i går.

- Ni kan vänta er väldigt dynamiska 24 timmar. Alla alternativ finns på bordet. Inget kan egentligen uteslutas, sade källan.

Knepigt pussel
Utöver Weber, Timmermans och Vestager nämns även konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna. En annan Michel, belgaren Charles Michel, tillhör huvudfavoriterna till att bli ny rådsordförande efter Tusk.

En överraskning i sista stund är dock inte omöjlig. Belgiska tidningen Le Soir flaggar för att Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic kan vara ett kompromissalternativ.

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem som euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Det gör att en favoritkandidat till en post plötsligt kan bli inaktuell på grund av något annat val, på en annan post.

Hela natten?
Tanken är att EU-ledarna ska diskutera toppjobben på kvällens arbetsmiddag, som inleds tidigast klockan 19. Lyckas man inte enas i natt finns möjlighet att fortsätta i morgon bitti.

I övrigt ska stats- och regeringscheferna i snabb takt även notera läget om kommande långtidsbudget, klimatet och relationerna till bland annat Ryssland och Turkiet. I morgon, fredag, avslutas sedan allt med samtal om kommande reformer inom eurosamarbetet.

Wiktor Nummelin/TT
 

Fakta: Toppmötet i Bryssel
(TT)
Midsommarens toppmöte i Bryssel inleds kl 15 i dag och är i princip indelat i tre delar:

* Eftermiddagens arbetssession ägnas åt att anta uttalanden om förhandlingsläget kring kommande långtidsbudget, klimatförändringarna, kampen mot desinformation och hybridhot samt utrikesrelationer och EU:s strategiska agenda för de närmaste åren.

* En arbetsmiddag i kväll ägnas helt åt vilka som ska sitta på de olika topposterna.

* Förmiddagen i morgon är i sin tur vikt åt ett inkluderande eurotoppmöte – där även icke-euroländernas ledare deltar – för att gå igenom utvecklingen av EU:s ekonomiska och monetära union.

Mötet ska preliminärt avslutas vid lunchtid på midsommarafton.
Källa: Europeiska rådet.

 

Fakta: Toppjobben i EU
(TT)
Här är de fem tyngsta EU-posterna som ska tillsättas efter EU-valet:

* EU-kommissionens ordförande (just nu Jean-Claude Juncker, konservativ från Luxemburg). Föreslås av stats- och regeringscheferna, med hänsyn till resultatet i EU-valet.

Godkänns formellt av EU-parlamentet, troligen i mitten av juli.
Tillträder tidigast den 1 november.

* EU:s permanente rådsordförande (Donald Tusk, konservativ från Polen). Utses på egen hand av stats- och regeringscheferna. Tillträder troligen den 1 december.

* EU:s utrikeschef (Federica Mogherini, socialdemokrat från Italien). Föreslås av stats- och regeringscheferna i samråd med nya kommissionsordföranden. Godkänns formellt tillsammans med alla övriga kommissionärer av EU-parlamentet.

* EU-parlamentets talman (Antonio Tajani, konservativ från Italien). Väljs internt av EU-parlamentet i början av juli.

* Chef för Europeiska centralbanken, ECB (Mario Draghi, oberoende från Italien). Utses av stats- och regeringscheferna för åtta år i taget. Draghis mandat går ut den 31 oktober.

 

Foto: Francisco Seco/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.

Foto: Francisco Seco/AP/TT
Tyske kristdemokraten Manfred Weber har länge varit huvudfavorit till att bli ny ordförande i EU-kommissionen. Men han skuggas starkt av inte minst danska liberalen Margrethe Vestager. Arkivbild.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter