DoldaNyheter logga

Här spåras vapnens "fingeravtryck"

Här spåras vapnens "fingeravtryck"

Jeppe Gustafsson/TT Pistoler på rad i NFC:s referenssamling av vapen som kan användas vid exempelvis provskjutningar.
Jeppe Gustafsson/TT Pistoler på rad i NFC:s referenssamling av vapen som kan användas vid exempelvis provskjutningar.

Brott TT
Mängder av vapen, kulor och hylsor. Spåren efter de många skjutningarna i Sverige hamnar här, på Nationellt forensiskt centrum, där ledtrådar som kan lösa brotten söks.
Militära tjänstevapen och ombyggda gaspistoler blir allt vanligare – men när tillgången på det stryps ser NFC nya trender framför sig.


I en korridor på vapengruppens avdelning på NFC i Linköping står två oansenliga skåp. Men innehållet står för ond bråd död, tung kriminalitet och en brottsutveckling som de senaste åren fått omvärlden att häpna. Här arkiveras nämligen resterna – fragment från kulor och hylsor – efter alla ouppklarade skjutningar som skett i Sverige sedan 1985.

- Hittar man en hylsa på ett ställe och därefter ytterligare en hylsa någon annanstans så kan vi para ihop de två hylsorna, och säga att på brottsplats ett och på brottsplats två har ett och samma vapen använts. Vi försöker knyta ihop skjutning på skjutning på skjutning, tills vi hittar vapnet, berättar Mikael Högfors, chef för vapengruppen.

Lämnar repor
Det här är en av vapengruppens uppgifter, att undersöka de spår polisen hittar efter en skjutning. Genom avancerad teknik, 3D-modelleringar och jämförelsemikroskop, söker man efter mönster som skjutvapnet avgett på exempelvis en kula. På NFC brukar man likna det vid att vapnet lämnar ett fingeravtryck i form av repor och spår. Det gör att man med stor säkerhet kan säga att ett och samma vapen varit inblandat i flera olika skjutningar.

Andelen vapen som använts många gånger bara ökar, enligt Mikael Högfors. Rekordet innehar ett vapen man kunde koppla till tolv olika skjutningar i Stockholmsområdet under fyra års tid, utan att ens ha sett själva vapnet.

- Magkänslan säger lite grann att för 20–30 år sedan så sköt man med vapnet en gång, sedan var det förbrukat. Man gjorde jobbet, sedan kastade man bort det i en sjö eller något. I dag har man inte råd med det utan använder det många gånger, säger Högfors.

På NFC har man via spårningen också kunnat se hur samma vapen använts på olika sidor av en konflikt.

- Så det byter händer över konfliktgränserna. Det kan ju bero på att man lånar, hyr in vapen eller att det säljs runt, säger Mikael Högfors.

Skjuter 50 skott
En annan förändring är att mängden material ökat kraftigt, dels då skjutningarna ökat kraftigt, dels då man vid skjutningarna avlossar fler skott än tidigare. Antalet material har fördubblats under en femårsperiod, från cirka 1 500 till 3 000 förra året.

- För kanske 10–20 år sedan sköts ett, två eller tre skott, medan man i dag kanske skjuter fem till åtta skott. Och de skjutningar som blir medialt uppmärksammade, då har man i princip avrättat en person och skjutit upp till femtio skott, säger Mikael Högfors.

I vapengruppens uppdrag ingår också att undersöka vapen som polisen tar i beslag. Det handlar om att identifiera modellen och kontrollera funktionen genom att provskjuta i en vattentank och på skjutbana. Detta gör att man får fram uppgifter om exempelvis vilket avstånd skytten kan ha stått på och ger viktigt jämförelsematerial när man ska kontrollera vapnet mot tidigare skjutningar.

Här har man sett allt fler militära tjänstevapen, i form av pistoler, k-pistar och automatvapen, som ofta kommer till Sverige från Balkan.
De smugglas in till Sverige, kommer från oroshärdar där de inte längre behövs, och genererar en inkomst i stället, säger Mikael Högfors.

1800-talsvapen
Men den sortens vapen som ökar allra mest är start- och gasvapen som köps utomlands och sedan byggs om till skarpa vapen på plats i Sverige. De står för nästan 25 procent av alla enhandsvapen som kommer in till NFC.

Samtidigt finns tecken på att vapentillgången kan strypas. Polisen gör fler beslag, samtidigt som vapenlagstiftningen har skärpts. Och det kan leda till att nya grepp tas i kriminella kretsar, tror Mikael Högfors. Exempelvis kan efterfrågan på svartkrutsvapen byggda före 1890, som därmed är legala och oreglerade, öka.

- När tillgången på vapen i kriminella kretsar blir dålig så söker man andra alternativ. Knivmorden ökar liksom andra närgångna verktygsmord. Och i de fall det finns en drivkraft att vara en bit ifrån så har vi en marknad med svartkrutsvapen. De kommer att öka, det ser man om man tittar utomlands.
Erika Nekham/TT

Fakta: Skjutningarna i Sverige
TT
2018 sattes ett dystert rekord med 45 ihjälskjutna. Totalt inträffade 306 skjutningar.
Året före sköts 43 till döds i totalt 324 skjutningar.
2016 respektive 2015 dödades 28 personer, och åren dessförinnan var antalet dödsskjutna betydligt lägre.
Hittills i år (till och med maj) har drygt 100 skjutningar inträffat, i vilka 19 personer dött.
Källa: Polisen

Fakta: NFC
TT
Nationellt forensiskt centrum, eller NFC, ansvarar för den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten. Huvuduppgiften är att undersöka och analysera, främst åt rättsväsendet. NFC kan också göra undersökningar åt banker, försäkringsbolag och privatpersoner.
Exempel på uppdrag som NFC kan få av rättsväsendet kan vara att ta reda på om blod på ett vapen tillhör en viss person, om en kula passar till ett speciellt vapen eller vilket ämne något är.

NFC finns på fyra platser i Sverige: Linköping, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter