dolda ny logga mindre

Över 800 gripna under protest i Moskva

Över 800 gripna under protest i Moskva

Pavel Golovkin/AP/TT En kvinna som deltar i protesten frihetsberövas.
Pavel Golovkin/AP/TT En kvinna som deltar i protesten frihetsberövas.

Ryssland TT
Polisen har gripit över 800 personer under den senaste i en rad av oppositionella demonstrationer i Moskva.
- Den politiska makten vill inte vika sig, av rädsla för nya krav, säger Rysslandsforskaren Gudrun Persson.


På lördagen samlades demonstranter återigen i centrala Moskva för att kräva fria val. Polisen svarade med att frihetsberöva 828 personer, rapporterar nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till den oberoende organisationen OVD som kartlägger gripanden vid demonstrationer.

Gripandena ska ha skett omkring två timmar in i demonstrationen, efter att folkmassan tågat längs en av Moskvas centrala boulevarder.
En av dem som frihetsberövats är juristen och aktivisten Ljubov Sobol, som nekats att ställa upp i höstens lokalval.

Enligt polisens egna siffror deltog omkring 1 500 personer i demonstrationen. Såväl Reuters som nyhetsbyrån AFP rapporterar dock att det verkliga antalet sannolikt var betydligt större.

Vill se förändringar
Protesterna i Ryssland, som inleddes den 14 juli, grundas i att flera oppositionella kandidater nekats att ställa upp i Moskvas lokalval den 8 september. Den 20 juli samlades uppemot 20 000 människor i huvudstaden.

Sedan dess har tongivande protestledare, inklusive oppositionens galjonsfigur Aleksej Navalnyj, fängslats och flera aktivister riskerar långa fängelsestraff för "massupplopp". Ändå har nya demonstrationer arrangerats varje helg.

- Jag vill se stora förändringar. Nu finns det en atmosfär av total statlig kontroll, säger 22-åriga Varvara, som deltar i dagens demonstration, till AFP.

Parallellt med protesten i Moskva samlades också ett tusental personer i Sankt Petersburg för att visa oppositionskandidaterna sitt stöd, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Fördömanden
Skarpa internationella fördömanden har under veckan riktats mot Ryssland. Såväl FN:s människorättskommissariat (OHCHR) som EU:s utrikeschef beskriver polisens agerande vid demonstrationen den 27 juli, då 1 400 aktivister greps, som övervåld.

- Fördömandena verkar inte spela någon roll. Ryssland ser det här som en inrikesfråga, säger Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Putin tappar
Protesterna sammanfaller med svaga opinionssiffror för president Vladimir Putin.

Enligt det statliga opinionsinstitutet Vtsioms mätning i juni har knappt 32 procent av befolkningen förtroende för Putin – det lägsta resultatet på 13 år, enligt Reuters. Det dröjde dock inte länge förrän institutet reviderade sina resultat. Med hjälp av en annorlunda ställd fråga blev siffran drastiskt högre och landade på 72 procent.

- Putins dalande popularitet är tätt sammankopplad med en försämrad ekonomi, enligt Gudrun Persson. Missnöje pyr – inte minst efter fjolårets kritiserade pensionsreform.

- Pensionsåldern höjdes och folk fick mindre pengar i fickorna. Det uppfattades som ett svek. Realinkomsterna har också sjunkit för femte året i rad och momsen har höjts från 18 till 20 procent, säger Persson.

Problem 2024
Från myndigheternas sida är Moskvas lokalval egentligen ett mindre problem, enligt Gudrun Persson. På horisonten växer sig ett annat orosmoln allt större – presidentvalet 2024. Enligt den ryska grundlagen kan en folkvald president bara sitta i två mandatperioder. För Vladimir Putins del innebär det, enligt dagens regler, att han inte kan kandidera igen.

I Ryssland kallas det "problem 2024". För hur ska man egentligen säkra det auktoritära systemets överlevnad när Putins mandatperiod går ut?

- Det är ett toppstyrt system som tjänar betydande särintressen, inklusive energisektorn och försvarssektorn. Där finns ingen önskan att se några stora förändringar, säger Gudrun Persson.
Fanny Hedenmo/TT
Anna Hansson/TT
Ivar Andersen/TT

Bakgrund: Protesterna i Moskva
TT
Den 14 juli 2019 nekade Moskvas valkommission flera oppositionella, oberoende kandidater att delta i stadens borgmästarval den 8 september. Till skillnad från de flesta Kremlvänliga politiker så måste oppositionella samla ihop runt 5 000 underskrifter för att få kandidera. Moskva styrs idag av det nationellt styrande partiet, Enade Ryssland.
Valkommissionens motivering till att diskvalificera de oppositionella kandidaterna är att en för hög andel av underskrifterna varit "ogiltiga". De avvisade kandidaterna anklagar å sin sida valkommissionen för att gå regeringens ärenden.

Strax före marschen den 20 juli greps oppositionsledaren, juristen och aktivisten Aleksej Navalnyj. Han drabbades sedan av ett hälsotillstånd som officiellt beskrevs som en allergisk chock – men enligt Navalnyjs personliga läkare rör det sig troligen om en förgiftning av en "okänd kemisk substans".

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter