DoldaNyheter logga

2019 > 06

USA skickar jaktplan till Qatar

Yonhap/AP/TT USA skickar flera flyg av typen F-22 Raptor till Qatar. Arkivbild.
Yonhap/AP/TT USA skickar flera flyg av typen F-22 Raptor till Qatar. Arkivbild.

USA TT-AFP
USA skickar flera så kallade stealth-flyg av typen F-22 Raptor till Qatar för första gången, meddelar militären. Åtgärden är en del i de allt större amerikanska styrkorna i området till följd av ordkriget med Iran.

Planen skickas "för att försvara amerikanska styrkor och intressen", uppger militären i ett uttalande, där det inte specificeras hur många plan som sänts.

Spänningarna mellan Iran och USA har ökat den senaste tiden och omvärldens oro för en fullskalig konflikt mellan länderna har ökat.
I maj skickade USA flera B52-bombplan till Mellanöstern, som ett svar på vad försvarsdepartementet beskrivit som en möjlig iransk plan att angripa amerikanska styrkor i området.

Läs hela inlägget »
Etiketter: usa, jaktplan, qatar, iran

Putin tog sin vita termosmugg till G20-middag

G20-mötet/Reuters/TT Det vinglas USA:s president Donald Trump håller i möter den vita termosmugg som Rysslands president Vladimir Putin håller fram, och som skymtar framför Japans premiärminister Shinzo Abes slips.
G20-mötet/Reuters/TT Det vinglas USA:s president Donald Trump håller i möter den vita termosmugg som Rysslands president Vladimir Putin håller fram, och som skymtar framför Japans premiärminister Shinzo Abes slips.

Japan TT-AFP
Rysslands president Vladimir Putin hade med sig en egen mugg från en termos som han drack ur under en officiell middag vid G20-mötet i Osaka i Japan. Det fick sociala medier att fyllas av skämt och spekulationer om att Putin drabbats av en paranoid rädsla för att förgiftas.

Medan de andra världsledarna vid borden syntes skåla med klassiska vinglas lyfte Putin den vita termosmuggen till svar.

Hans talesperson Dmitrij Peskov förklarade för den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti:

- Det är för att han hela tiden dricker te ur den termosen.

I det vinglas USA:s president Donald Trump, som inte dricker alkohol, mötte Putins mer modesta dryckeskärl med fanns en mörk vätska som enligt vissa spekulationer var Coca-Cola.

Läs hela inlägget »

Bröt sig in hos polisen – med en ask munkar

Mark Lennihan/AP/TT Mannen hade med sig en ask nybakade munkar som försoningsgåva när han bröt sig in på en polisstation i delstaten Washington i USA. Arkivbild.
Mark Lennihan/AP/TT Mannen hade med sig en ask nybakade munkar som försoningsgåva när han bröt sig in på en polisstation i delstaten Washington i USA. Arkivbild.

USA TT-AFP
Många sinnrika rymningar från fängelser har gjorts genom åren. Men en 26-årig man vände på steken när han i skydd av mörkret i stället bröt sig in på en polisstation i delstaten Washington i USA, för att i godan ro sätta sig och invänta upptäckt av lagens långa arm.

Enligt polisen påträffades han med fötterna uppe på en stol, tittande på tv och rökande en cigarr. När han tillfrågades om sitt motiv svarade 26-åringen att han hellre åker i fängelse för att ha brutit sig in hos polisen än för att ha dödat sin rumskamrat – det är dock oklart vad hans agg mot rumskamraten berodde på.

Men för att blidka poliserna hade 26-åringen också med sig en försoningsgåva, i form av en ask nybakade munkar.

Inkräktaren fick som han ville, och fängslades. Men polisen verkar ta det hela med jämnmod.

"Vilken polis älskar inte munkar?" står det polismyndighetens Facebooksida.

Läs hela inlägget »

Haftar: Attackera Turkiet

Hamza Turkia/AP/TT Våldsamma konflikter rasar i Libyen. Bild tagen i Tajoura, öster om Tripoli, tidigare i juni.
Hamza Turkia/AP/TT Våldsamma konflikter rasar i Libyen. Bild tagen i Tajoura, öster om Tripoli, tidigare i juni.

Libyen TT-AFP
Den libyske krigsherren Khalifa Haftar har beordrat sina styrkor att anfalla turkiska intressen. Turkiet anklagas för att ha valt fel sida i konflikterna i Libyen.

Ordern har getts till flygvapnet att anfalla turkiska skepp och båtar i libyska territorialvatten, säger talesmannen Ahmad al-Mismari, som tillägger att även turkiskägda mål på land är tillåtna.

Haftars styrkor kallar sig Libyens nationella armé (LNA), och kontrollerar delar av landet.

Läs hela inlägget »

Trump vill säga hej till Kim

Evan Vucci/AP/TT President Donald Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un vid toppmötet i februari i Hanoi i Vietnam.
Evan Vucci/AP/TT President Donald Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un vid toppmötet i februari i Hanoi i Vietnam.

Korea TT
USA:s president har sänt en oväntad invit till Nordkoreas Kim Jong-Un om att träffas nu i helgen.
"Om ordförande Kim i Nordkorea ser detta, kan jag träffa honom på gränsen/DMZ bara för att skaka hand och säga hej(?)!", skriver Donald Trump på Twitter.


Trump betonar att det i så fall handlar om bara någon minuts möte. Han ska efter det pågående G20-mötet i Japan besöka Sydkorea, och väntas där åka till den demilitariserade zonen (DMZ) vid gränsen.

Från Nordkorea beskrivs den överraskande inbjudan som "intressant", även om biträdande utrikesminister Choe Son Hui noterar att man ännu inte fått någon formell inbjudan till ett möte.

Jag anser att ett toppmöte mellan Nordkorea och USA på gränsen, som president Trump åsyftar, skulle vara ännu en meningsfull möjlighet att ytterligare fördjupa den personliga relationen mellan de båda ledarna och föra de bilaterala relationerna framåt, säger Choe enligt den statliga nyhetsbyrån KCNA.

Läs hela inlägget »

Turkiets luftvärnsköp ett problem för Trump

Evan Vucci/AP/TT USA:s president Donald Trump tar emot sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan i Vita huset 2017.
Evan Vucci/AP/TT USA:s president Donald Trump tar emot sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan i Vita huset 2017.

Turkiet/USA TT-Reuters-AFP
Natomedlemmen Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400 är "ett problem", enligt USA:s president Donald Trump. Synpunkten framfördes till hans turkiska kollega Recep Tayyip Erdogan vid en träff i samband med G20-mötet i japanska Osaka.

Trump ska ha uttryckt förståelse för Turkiets beslut vid mötet men inte uteslutit sanktioner.

-Det är ett problem, ingen tvekan om saken. Det är inte bra, det är inte bra, sade Trump.

Men han lade också till att Turkiet "har varit en vän" och är en stor handelspartner.

USA har tidigare sagt att om Turkiet inte häver sitt köp av det ryska systemet den sista juli så får man inte köpa amerikanska stridsflygplan av typen F-35. Vidare kommer turkiska piloter som tränas i USA att utvisas.

Istanbuls köp av S-400 har försurat de redan ansträngda relationerna mellan de båda Natoallierade. USA vill sälja det amerikanska Patriotsystemet till Turkiet och oroas för att installationen av S-400 gör att tekniska hemligheter kring det hypermoderna flygplanet F-35 ska läcka ut.

Erdogan har tidigare sagt att de första leveranserna av S-400 väntas under första halvan av juli. Han har också sagt att om Washington DC inför sanktioner så svarar Turkiet. Vid ett möte med Rysslands president Vladimir Putin vid G20-mötet sade Erdogan att köpet av S-400 är "av största vikt" för Turkiet.
Tina Magnergård Bjers/TT

Läs hela inlägget »

Valdebatterna i gång i USA

Brynn Anderson/AP/TT De tio demokraterna som debatterade i Miami, från vänster Bill de Blasio, Tim Ryan, Julián Castro, Cory Booker, Elizabeth Warren, Beto O'Rourke, Amy Klobuchar, Tulsi Gabbard, Jay Inslee, och John Delaney.
Brynn Anderson/AP/TT De tio demokraterna som debatterade i Miami, från vänster Bill de Blasio, Tim Ryan, Julián Castro, Cory Booker, Elizabeth Warren, Beto O'Rourke, Amy Klobuchar, Tulsi Gabbard, Jay Inslee, och John Delaney.

USA TT
Ekonomin och miljön. Sjukvårdsförsäkringar och invandring. Och Donald Trump.
Det var de väntade ämnena som dominerade Demokraternas första debatt inför det amerikanska valet nästa år.


- Det största hotet mot USA i dag är Donald Trump sade John Delaney, tidigare representanthusledamot från Maryland.

Med drygt 16 månader kvar till det amerikanska presidentvalet hölls i natt den allra första debatten mellan de hugade kandidater som alla vill bli Demokraternas man eller kvinna.

Det är trångt i det blå lagets startuppställning, och i den första debatten fick bara knappt halva startfältet plats, tio av 23 kandidater. Och den rivstartade med korta programförklaringar, som alla på ett eller annat sätt tog avstamp i den nuvarande presidentens poltik.

- Vem går ekonomin bra för? För läkemedelsföretagen som får skattesänkningar, inte för oss som måste köpa den allt dyrare medicinen. För stora oljeföretag som vill borra överallt, men inte för oss andra, som kämpar mot miljöförstöringen, sade Massachusettssenatorn Elizabeth Warren när hon inledde debatten i Miami.

Tvåspråkig debatt
De tio var överens i flera frågor, men ville alla positionera sig i sina hjärtefrågor. Och locka de många spansktalande i landet. Flera av dem pratade direkt till publiken på spanska, inte minst när invandringsfrågan debatterades.

- Jag kandiderar till att bli USA:s nästa president, sade till exempel Julián Castro, tidigare bostadsminister och exborgmästare i San Antonio, på spanska.

Amy Klobuchar, senator från Minnesota, gick till ett känslosamt angrepp mot läkemedelsföretagen, som hon anklagade för att sko sig på amerikanerna, med Trumps hjälp. Hennes anförande slutade med vad som skulle kunna vara hela scenens gemensamma åsikter om Trump:

- Som vi säger där jag kommer från, bara skum och ingen öl.

Försäkringar i fokus
Mest livlig blev debatten om sjukvårdsförsäkringar, där sprickorna hos demokraternas olika lösningar syntes mest. Elizabeth Warren, som är en av de främsta förkämparna för Barack Obamas program, kallat Obamacare, fortsatte försvara programmet.

- Hälsovård är en grundläggande mänsklig rättighet, och det kommer jag att kämpa för.

John Delaney, tidigare representanthusledamot från Maryland, stod på andra sidan, och vill ha en högre del av privata försäkringar.
Vi borde vara partiet som behåller det som fungerar och lagar det som är sönder, sade han och fick medhåll av Beto O'Rourke, tidigare kongressledamot från Texas.

- Privata försäkringar är fundamentalt nödvändiga för vår möjlighet att alla ska få vård, sade han.

- Kongressledamot O'Rourke, privata försäkringar fungerar inte för tiotals miljoner amerikaner. Hur kan du försvara ett system som inte fungerar, frågade New Yorks borgmästare Bill de Blasio.

Trump: "Tråkigt"
Replikskiften om Iran, krisen vid den mexikanska gränsen, aborträtten och vapenkontroll följde. Och vad som är det största geopolitiska hotet i dag.

- Klimatförändringarna, sade O'Rourke, Warren och Cory Booker, senator från New Jersey.

- Donald Trump, svarade John Delaney, och fick kvällens kanske största applåder.

Och presidenten var förstås mannen i centrum hela kvällen, direkt eller indirekt.

Och vad sade han själv? Trump hade antytt att han skulle hålla sig borta från sitt favoritmedium Twitter under debatten, men halvvägs in kom ett kort meddelande.

"TRÅKIGT!", skrev presidenten.

Nästa tio kandidater får debattera i morgon natt. Tre av dem som vill kandidera har inte nått upp till det stöd som krävdes för att få delta i debatterna.
Martin Yngve/TT

Bakgrund: Demokrater som debatterar
TT
Ett stort antal demokrater har meddelat att de vill utmana USA:s sittande republikanske president Donald Trump i nästa års val.
Nedanstående 20 har kvalificerat sig till Demokratiska partiets två första tv-sända debatter under nätterna till den 27 och 28 juni svensk tid i Florida. För att få vara med måste en aspirant antingen ha haft minst 1 procents stöd i tre nationella opinionsmätningar mellan den 1 januari och den 12 juni eller ha fått ekonomiskt stöd minst från 65 000 givare i 20 olika delstater. Vem som deltar vilken kväll har avgjorts genom lottdragning.

Dessa debatterade i natten som gick:
Aspirant Titel Aktuellt stöd i procent bland demokratiska väljare
Elizabeth Warren senator från Massachusetts 12,4
Beto O'Rourke tidigare kongressledamot från Texas 3,3
Cory Booker senator från New Jersey 2,4
Amy Klobuchar senator från Minnesota 1,0
Julián Castro tidigare bostadsminister, exborgmästare i San Antonio 0,8
Tim Ryan representanthusledamot från Ohio 0,6
John Delaney tidigare representanthusledamot från Maryland 0,5
Tulsi Gabbard kongressledamot från Hawaii 0,5
Jay Inslee tidigare guvernör i Washington 0,5
Bill de Blasio borgmästare i New York 0,4
Dessa debatterar natten till fredag 28 juni:
Aspirant Titel Aktuellt stöd i procent bland demokratiska väljare
Joe Biden tidigare vicepresident och senator 32,1
Bernie Sanders senator från Vermont 16,5
Pete Buttigieg borgmästare från Indianastaden South Bend 7,0
Kamala Harris senator från Kalifornien 7,0
Andrew Yang affärsman 1,3
Michael Bennet senator från Colorado 0,4
Kirsten Gillibrand senator från New York 0,4
John Hickenlooper tidigare guvernör i Colorado 0,3
Eric Swalwell representanthusledamot från Kalifornien 0,1
Marianne Williamson författare och föreläsare 0,1
Källa: Demokratiska partiet, The New York Times samt Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar

Läs hela inlägget »

S-ja till ryssar i Europarådet kritiseras

Claudio Bresciani/TT Sverigedemokraten Markus Wiechel kallar S-rösten för ryskt deltagande "ett historiskt svek". Arkivbild.
Claudio Bresciani/TT Sverigedemokraten Markus Wiechel kallar S-rösten för ryskt deltagande "ett historiskt svek". Arkivbild.

Europarådet TT
Alla svenska ledamöter röstade nej till att låta Ryssland delta i Europarådets arbete igen – förutom Socialdemokraternas representant.
Överraskande, oförsvarbart och skamligt, låter det från M och SD.


Rysslands rösträtt i Europarådet – den mellanstatliga organisationen som syftar till att främja demokrati och rättsstatsprinciper – drogs in efter annekteringen av Krimhalvön 2014. Natten till tisdagen röstade rådets parlamentariska församling (PACE) för att landet ska få rösträtt igen.

Fem svenska ledamöter deltog i omröstningen. Medan representanterna för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot röstade Socialdemokraternas ledamot på plats för.

"Ingen anledning belöna"
Moderaterna ser det som att S träder från den svenska linjen vad gäller annekteringen av Krim och kräver en förklaring.

- Vi har varit tydliga med att vi inte vill ta något steg som uppfattas som bekräftelse av det nuvarande läget, säger Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson för M, och kallar ja-rösten "oförsvarbar" och "fundamentalt fel".

- Det finns ingen anledning att just nu belöna eller bekräfta Ryssland. Den illegala annekteringen av Krim fortgår och det är också strider i östra Ukraina som Ryssland är involverat i. Ryssland har också visat tydliga demokratiska underskott, för fri- och rättigheter, och det sker i Ryssland mot den egna befolkningen.

Förespråkare av att låta Ryssland delta i arbetet lyfter fram att man då får en möjlighet att ställa dem till svars och att ryska medborgare får möjlighet att vända sig till Europadomstolen.

- Det är under förutsättning att ryska myndigheter tillmäter domslut från Europadomstolen någon betydelse. Det finns ingen anledning att tro att de kommer att ta fri- och rättigheter på större allvar, säger Hans Wallmark.

Ser skral ekonomi
Sverigedemokraternas riksdagsledamot Markus Wiechel, som ingår i den svenska Europarådsdelegationen, blev väldigt förvånad av S-agerandet.

- S som hela tiden retoriskt har sagt sig stå enade med de svenska partierna i Rysslandsfrågan röstar helt plötsligt emot. Jag skulle kalla det ett skamligt och historiskt svek, säger Wiechel, som också lyfter fram ryska tillkortakommanden i rättighetsfrågor.

SD-ledamoten anser inte att Ryssland gjort något för att förtjäna att välkomnas tillbaka. Han ser det inte heller som realistiskt att Europarådet kan utöva inflytande på landet framöver.

- Jag tror i grund och botten att det handlar om ekonomin. Europarådet har ekonomiska problem och har helt enkelt velat att Ryssland betalar sin andel. Tyvärr så är förloraren Europarådets trovärdighet. Vad ska vi göra framöver om ett land invaderar ett annat land? frågar sig Wiechel.

"Konstruktivt förslag"
Socialdemokraterna har två ledamöter i den svenska delegationen, men endast en S-röst lades i omröstningen, av suppleant Ola Möller.

- Ordinarie ledamot Carina Ohlsson (S) säger att beslutet föregicks av diskussioner inom partiet och den socialdemokratiska partigruppen i församlingen. Syftet är att hitta andra, mer verkningsfulla mekanismer för att ställa Ryssland till svars, säger hon.

- Man hade önskat att det redan var på bordet, men vi gjorde ändå den bedömningen att nu finns det ett konstruktivt förslag som kan leda någon vart, efter fem års låsningar i församlingen, säger Ohlsson.

S-ledamoten lyfter fram att majoriteten av Europas regeringar också röstade för resolutionen. Och hon vidhåller att kritiken mot Ryssland för annekteringen av Krim kvarstår.

- Jag vet också hur ryssarna agerar och är som land, och jag vill inte heller ge för stora förhoppningar, men det ger ändå en möjlighet att möta dem i diskussioner. Det har vi inte möjlighet till nu.
Martin Mederyd Hårdh/TT

Fakta: Sveriges Europarådsdelegation
TT
Den svenska delegationen till Europarådet består av riksdagsledamöter som väljs till uppdragen av riksdagen, för en hel mandatperiod på fyra år. Det är totalt tolv ledamöter – sex ordinarie, varav en ordförande och en vice ordförande, samt sex suppleanter.

Europarådets parlamentariska församling (PACE) sammanträder fyra gånger om året i franska Strasbourg.

Ordinarie ledamöter:
Boriana Åberg (M), ordförande
Carina Ohlsson (S), vice ordförande
Thomas Hammarberg (S)
Annicka Engblom (M)
Markus Wiechel (SD)
Momodou Malcolm Jallow (V)
Suppleanter:
Azadeh Rojhan Gustafsson (S)
Arin Karapet (M)
Ola Möller (S)
Ann-Britt Åsebol (M)
Alexander Christiansson (SD)
Adnan Dibrani (S)

Läs hela inlägget »

Kongo-Kinshasa: 1 500 döda av ebola

Al-hadji Kudra Maliro/AP/TT Kongolesisk polis vaktar en klinik där vaccinationer mot ebola utförs. Bild från tidigare i juni.
Al-hadji Kudra Maliro/AP/TT Kongolesisk polis vaktar en klinik där vaccinationer mot ebola utförs. Bild från tidigare i juni.

Kongo-Kinshasa TT-AFP
Sedan ebolautbrottet i Kongo-Kinhasa startade för tio månader sedan har 2 239 fall registrerats och 1 506 personer har avlidit, enligt landets myndigheter.

Det pågående utbrottet är den värsta ebolaepidemin sedan mer än 11 300 personer dog i Liberia, Guinea och Sierra Leone 2014–2016.
Väpnade konflikter i området försvårar arbetet med att isolera dem som har smittats. Tidigare i juni dog två personer i Uganda, efter att ha smittats i Kongo-Kinhasa.

Läs hela inlägget »

Ja till Ryssland i Europarådet

Petros Karadjias/AP/TT Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland. Arkivbild.
Petros Karadjias/AP/TT Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland. Arkivbild.

Europarådet TT-AFP
Europarådet har nu formellt röstat ja till att Ryssland åter ska få delta i dess arbete, fem år efter den ryska annekteringen av Krimhalvön.

Med siffrorna 118–62 beslutade rådets medlemmar att en rysk delegation ska få delta i onsdagens val av en ny generalsekreterare.

Rådets ministerkommitté enades vid ett möte i Helsingfors i maj om att Ryssland åter får lov att rösta i organisationens parlamentariska församling.

Läs hela inlägget »

Abortklinik i Missouri får fem dagar till

Sally Ince/AP/TT Aborträttsaktivister demonstrerar i Missouris delstatskongress i Jefferson City i lördags.
Sally Ince/AP/TT Aborträttsaktivister demonstrerar i Missouris delstatskongress i Jefferson City i lördags.

USA TT-Reuters
Missouris myndigheter beslutade i fredags att inte förnya tillståndet för den sista abortkliniken i Missouri.
Men nu har en lokal domstol förhindrat beslutet från att träda i kraft och gett kliniken i Saint Louis tillåtelse att hålla öppet i fem dagar till, fram till fredag.


Domstolen har även beslutat att ärendet ska granskas av en fristående kommission som hanterar tvistemål mellan delstatsmyndigheten och medborgare eller organisationer. Abortorganisationen Planned Parenthood befarar dock att kliniken kommer att stängas om inte kommissionen hinner agera före fredag.

Abortkliniken i Saint Louis har riskerat nedläggning sedan i slutet av maj, då delstatens guvernör, republikanen Mike Parson, skrev under nya hårda abortlagar. Om Missouris myndigheter får sin vilja igenom, blir delstaten den enda i USA utan en laglig abortmottagning.

Det var i maj, bara dagar efter att delstaten Alabama godkänt USA:s hårdaste abortlag, som Missouris representanthus röstade igenom en så kallad hjärtslagslag, som begränsar abort till de första åtta veckorna av graviditeten.

Undantag kan ges om moderns liv är i fara, men inte för våldtäkt eller incest. Läkare som utför aborter ska kunna dömas till fängelse i upp till 15 år.

Läs hela inlägget »

Trump: Khashoggis död är utredd

Andrew Harnik/AP/TT Donald Trump utanför Vita huset under söndagen.
Andrew Harnik/AP/TT Donald Trump utanför Vita huset under söndagen.

USA/Saudiarabien TT
Donald Trump tänker inte låta FBI undersöka mordet på journalisten Jamal Khashoggi. USA:s president säger i en tv-intervju att fallet redan har utretts och att Saudiarabiens löfte att köpa vapen av USA "betyder något för mig", uppger nyhetsbyrån AP.

Ta deras pengar, ta deras pengar, säger Trump i NBC:s "Meet the press".

USA:s senat röstade förra veckan för att blockera Trumps planer på försäljningen, men Trump väntas lägga ett veto mot beslutet.

Läs hela inlägget »

Hopp för Turkiet

Supporters till Ekrem Imamoglu, kandidat till det sekulära oppositionsrepublikanska folkpartiet, firar i Istanbul den 23 juni 2019. (AP Photo / Emrah Gurel)
Supporters till Ekrem Imamoglu, kandidat till det sekulära oppositionsrepublikanska folkpartiet, firar i Istanbul den 23 juni 2019. (AP Photo / Emrah Gurel)

Turkiet TT
En seriös utmanare till president Recep Tayyip Erdogan har presenterat sig. Så sammanfattar statsvetarprofessorn Umut Özkirimli söndagens lokalval i Istanbul.
- Symboliskt är det här självklart en massiv förlust för Erdogan, säger Umut Özkirimli till TT.


Han är professor i statsvetenskap vid Centrum för Mellanösternstudier på Lunds universitet, turkisk medborgare, och landade i Istanbul lagom till att resultatet från söndagens borgmästarval offentliggjordes.

Oppositionella Republikanska folkpartiets kandidat Ekrem Imamoğlu slog med god marginal sin motståndare från regeringspartiet AKP:s och redan på flygplatsen möttes Özkirimli av feststämning.

Alla taxibilar på flygplatsen tutade för att fira, det var fullt med folk på gatorna. Det här öppen olydnad i ett land som varit tystat sedan 2013, ofattbart!

775 000 fler röster
I valet den 31 mars – som ogiltigförklarades av Turkiets valmyndigheter – vann Imamoğlu med blott 13 000 röster. Den här gången samlade han 54 procent av väljarstödet och 775 000 fler röster än AKP:s kandidat.

Det säger oss att människor var riktigt förbannade över att deras kandidat inte accepterades, att kurderna inte föll i AKP:s fälla och att vissa moderata AKP-väljare bytte sida i sista stund, säger Özkirimli.
AKP-kandidaten Binali Yildirim hade inför valet – i en för regeringspartiet synnerligen ovanlig manöver – flörtat med landets kurdiska minoritet.

"Hopp för Turkiet"
Statsvetarprofessorn drar två slutsatser av kvällens resultat. Den första: det är ännu för tidigt att dödförklara den turkiska demokratin.

- Jag tillhörde dem som trodde att demokratin var fullständigt död, men det finns fortfarande hopp för Turkiet. Vi förväntade oss alla att AKP på något sätt skulle rigga valet eller inte acceptera resultatet. Men de erkände sig besegrade snabbt, säger Özkirimli.

Den andra slutsatsen: plötsligt finns det nu en politisk utmanare som på allvar kan komma att hota president Recep Tayyip Erdogan.

- Det här är per automatik stort, borgmästaren i Istanbul är alltid en kandidat för större uppdrag. Erdogan kom själv från borgmästarskapet i Istanbul. Imamoğlu kom från ingenstans, från ett litet distrikt, och ingen statsvetare hade hört talas om honom för sex månader sedan, säger Özkirimli.

Seriös utmanare
Imamoğlus milda framtoning har gjort honom populär i ett Istanbul som tröttnat på AKP:s aggressiva retorik, menar Özkirimli. Och förmågan att tilltala flera olika väljargrupper har varit en nyckel till framgången.

- Han är inte som de andra sekulära kandidaterna. Han har en god relation med både kurderna och religiösa som tidigare röstat på AKP.

År 2023 – 100 år efter att republiken Turkiet formellt utropades – går landet återigen till val. Ett val där Erdogans seger enligt Umut Özkirimli inte längre är skriven i sten.

.- Den här killen är en seriös utmanare, han kan bli Turkiets näste ledare.
Ivar Andersen/TT

Läs hela inlägget »

Trump riktar piska och morot mot Iran

Jacquelyn Martin/AP/TT Fredsdemonstranter utanför Vita huset i torsdags.
Jacquelyn Martin/AP/TT Fredsdemonstranter utanför Vita huset i torsdags.

Iran/USA TT
USA kommer att införa nya sanktioner mot Iran på måndag, men president Donald Trump öppnar också för en snabb överenskommelse som skulle sätta fart på Irans ekonomi.

Vi kommer att kalla det "Låt oss göra Iran stort igen", sade han, och följde senare upp med ett Twitterinlägg där han skrev att han ser fram emot den dagen då sanktionerna kan hävas mot Iran, så att landet blir en "produktiv och välmående nation igen".

Den redan dåliga relationen mellan länderna nådde nya bottennivåer när Iran sköt ned en Global Hawk-drönare i veckan. Trump var nära att beordra en vedergällningsattack, men ändrade sig i sista stund.

I stället ska USA ha utfört en cyberattack mot Iran, rapporterar Yahoo News och The Washington Post. Enligt Washington Post ska attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Båda medierna uppger att attacken planerades efter sabotageattackerna mot två oljetankrar i Omanbukten tidigare i juni.

Läs hela inlägget »
Etiketter: usa, iran, sanktioner

Höjd säkerhet under Prideparad i Kiev

Efrem Lukatsky/AP/TT Runt 8 000 människor deltar i söndagens Prideparad i Kiev.
Efrem Lukatsky/AP/TT Runt 8 000 människor deltar i söndagens Prideparad i Kiev.

Ukraina TT-AFP
Ukrainska myndigheter har skärpt säkerheten i Kiev när närmare 8 000 människor tågar på gatorna i söndagens Prideparad. Skälet är bland annat risken för att högerextremister kan angripa paraden, enligt arrangörerna.

Ett tusental motdemonstranter, både högerextrema krafter och ortodoxa aktivister, som höll upp anti-gay-plakat fick hållas på avstånd.
Trots att Ukraina har tillåtit Prideparader är homofobin utbredd.

Attacker och trakasserier mot homosexuella och minoriteter är inte ovanligt. Årets parad är den första "marschen för jämställdhet" sedan Volodymyr Zelenskyj tillträdde som president i maj efter en jordskredsseger över rivalen Petro Porosjenko.

Förra året deltog omkring 5 000 människor i Prideparaden i Kiev.

Läs hela inlägget »

Nordkorea: Trump har skickat utmärkt brev

KCNA/Korea News Service/AP/TT Kim Jong-Un läser brevet som påstås ha skrivits av USA:s president Donald Trump. Bilden kommer från Nordkoreas statliga nyhetsbyrå.
KCNA/Korea News Service/AP/TT Kim Jong-Un läser brevet som påstås ha skrivits av USA:s president Donald Trump. Bilden kommer från Nordkoreas statliga nyhetsbyrå.

Nordkorea/USA TT-AFP
Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har fått ett brev från USA:s president Donald Trump, uppger den statliga nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA.
Kim ska ha varit nöjd med budskapet, vars innehåll beskrivs som utmärkt.


Enligt KCNA ska Kim nu överväga innehållet, som nyheten inte förtäljer något om. Vita huset varken bekräftar eller förnekar att Trump skickat brevet.

Tidigare den här månaden sade Donald Trump att han mottagit vad han beskrev som ett "vackert" brev från Kim Jong-Un, ett ord den amerikanske presidenten även tidigare använt för att beskriva sin post från den nordkoreanske ledaren.

Den skriftliga korrespondensen mellan de båda ledarna är betydelsefull, enligt Yang Moo-Jin, professor vid Universitetet för Nordkoreastudier i Seoul.

- Brevväxlingen visar att de kommunicerar med varandra, även om samtalen går långsamt, säger han.

Det påstådda brevet kommer bara dagar efter det att Kinas ledare Xi Jinping besökt Kim Jong-Un i Nordkorea, där den kinesiske ledaren ska ha hyllat Pyongyangs påstådda arbete för kärnvapennedtrappning.
Kim Jong-Un och Donald Trump har träffats vid två tillfällen, och undertecknade vid det första av mötena ett löst formulerat avtal om kärnvapennedrustning. Efter det andra mötet, i februari i år, har relationen dock försurats, sedan Kim anklagat USA:s utrikesminister Mike Pompeo och nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton för att ha skapat "ett klimat av fientlighet och misstroende".

Läs hela inlägget »

Köpte 120 backar öl – i protest mot nazister

Daniel Schäfer/DPA/TT "No soup for you!"
Daniel Schäfer/DPA/TT "No soup for you!"

Tyskland TT
Det blev en torrlagd tillställning för en grupp nazister som skulle festa i tyska Ostritz.
Först tömde polisen alkoholförråden på festivalområdet. Sedan köpte ortsborna upp all öl i det lokala snabbköpet i protest.


De omkring 500 besökarna på helgens högerextrema festival "Schild und Schwert" i Ostritz fick klara sig utan öl, sedan invånare gått samman med ett nunnekloster i bygden och länsat hyllorna i den lokala matbutiken.

Sammanlagt 120 backar öl införskaffades för att säkerställa att festivaldeltagarna inte skulle kunna supa till det, enligt Der Spiegel. Redan i fredags konfiskerade polisen all öl inne på festivalområdet, sedan en domstol utfärdat alkoholförbud eftersom man befarade att risken för våldsamheter skulle öka i takt med berusningen.

Nazismen har hamnat i strålkastarljuset i Tyskland den senaste tiden efter mordet på en kristdemokratisk politiker som tagit ställning för flyktingars rättigheter. Den misstänkta gärningspersonen är en känd nazist och förbundskansler Angela Merkel har flaggat för hårdare tag mot högerextremister.

Även i fjol samlades nynazister i Ostritz, då för att fira Adolf Hitlers födelsedag. Tyska författningsskyddet räknar med att omkring 24 000 personer var aktiva i den högerextrema miljön i Tyskland i slutet av 2017, 6 000 av dem nazister.

Läs hela inlägget »
Etiketter: nazister, öl, tyskland

Mytomspunna mästertjuven snärjd till sist

Sang Tan/AP/TT Det krävdes 50 poliser för att snärja mästertjuven i Wimbledon. Arkivbild.
Sang Tan/AP/TT Det krävdes 50 poliser för att snärja mästertjuven i Wimbledon. Arkivbild.

Storbritannien TT-AFP
Mästertjuven i Wimbledon gäckade den brittiska polisen i 15 år. När han nu gripits blir den välbemedlade Londonförorten säkrare, men kanske också tråkigare.

- Jag vet inte vad vi ska prata om i fortsättningen, säger en representant för den lokala grannsamverkansgruppen.

Om dagarna arbetade den 43-årige mannen i ett snabbmatskök 26 mil bort. Om nätterna hemsökte han den förmögna Londonförorten Wimbledon och bröt sig in hos de rika och berömda.

I 15 år överlistade mannen sofistikerade säkerhetssystem för att sedan försvinna spårlöst. Men han länsade inte offrens hem, i stället tog 43-åringen mindre summor kontanter eller enstaka värdesaker, och var noga med att alltid återställa eventuell skada han orsakat.

Men summorna ackumulerades och när mästertjuven slutligen snärjdes – efter att Londonpolisen avsatt 50 heltidstjänster till att lösa fallet – beräknades stölderna uppgå till närmare sex miljoner kronor.

I rätten lät domaren nästan imponerad då han avkunnade straffet.

- Du är en produktiv, ihärdig och professionell inbrottstjuv. Din förslagenhet och expertis var så stor att det i många fall fortfarande är ett mysterium hur du tog dig in i deras hem.

Straffet för de 22 fall av inbrott som mästertjuven erkände, ungefär ett tiotal av de som polisen misstänker att han begått, landade på 14 års fängelse.

Efter rättegången uttryckte Laurie Porter, från Wimbledons grannsamverkansgrupp, en känsla av lättnad. Men kanske också ett uns av besvikelse.

- Han diskuterades konstant på middagsbjudningar, på gatan och på puben, säger hon.

- Jag vet inte vad vi ska prata om i fortsättningen.
Ivar Andersen/TT

Läs hela inlägget »

Värmebölja drar in över Europa

Michel Euler/AP/TT Franska meteorologer spår värmerekord för juni när hettan drar in över delar av Europa. Bilden är tagen i Paris förra sommaren.
Michel Euler/AP/TT Franska meteorologer spår värmerekord för juni när hettan drar in över delar av Europa. Bilden är tagen i Paris förra sommaren.

Europa TT-AFP
Stora delar av Europa drabbas av omkring 40-gradig värme på sina håll, när en värmebölja slår mot västra delen av kontinenten.

Värmevågen drar in från Nordafrika och trycker upp temperaturerna med start i helgen. Mot mitten av nästa vecka väntas toppen nås på sina håll.

Bland andra Tyskland, Frankrike, Grekland och Spanien räknar med höga temperaturer och Storbritanniens vädermyndighet varnar för varmt, fuktigt och instabilt väder.

Läs hela inlägget »
Etiketter: värmebölja, europa

Nio befaras omkomna i flygolycka i USA

USA TT-Reuters
Ett flygplan har kraschat i närheten av flygfältet Dillingham på Oahu i amerikanska Hawaii, enligt delstatens transportdepartement.

Nio personer fanns ombord, enligt departementet, som befarar att samtliga omkommit.

Läs hela inlägget »
Etiketter: flygplanskrasch, hawaii

Stad betalar lösensumma till hackers för sina datorsystem

Thomas Winje/Scanpix Norge/TT Staden Riviera Beach i Florida har råkat ut för hackare som stängt ner de lokala myndigheternas datorsystem och krävt betalning för att låsa upp dem. Arkivbild.
Thomas Winje/Scanpix Norge/TT Staden Riviera Beach i Florida har råkat ut för hackare som stängt ner de lokala myndigheternas datorsystem och krävt betalning för att låsa upp dem. Arkivbild.

USA TT-AFP
Staden Riviera Beach i Florida har råkat ut för hackare som stängt ner de lokala myndigheternas datorsystem och krävt betalning för att låsa upp dem. Nu har stadsfullmäktige strukit flagg och gått med på att betala motsvarande 600 000 dollar (nära 5,7 miljoner kronor) i bitcoin till hackarna för att få igång systemet igen, rapporterar tidningen The Palm Beach Post.

Viruset, så kallat ransomware, spred sig och smittade systemen när en anställd vid den lokala polismyndigheten öppnade ett infekterat mejl den 29 maj.

Staden lyckades ändå publicera ett meddelande till de cirka 32 500 invånarna om problemen och om att arbete pågick för att avhjälpa dem.
Enligt tidningen har viruset bland annat stängt av mejlsystemen och stört kontakterna med blåljusmyndigheterna. Dessutom har stadens anställda fått sina lön i handskrivna checkar i stället för via banköverföringar.

Läs hela inlägget »

Tidning: Trump beordrade anfall mot Iran

Jon Gambrell/AP/TT Ett amerikanskt stridsflygplan ombord på hangarfartyget Abraham Lincoln i Persiska viken. Bild från början av juni.
Jon Gambrell/AP/TT Ett amerikanskt stridsflygplan ombord på hangarfartyget Abraham Lincoln i Persiska viken. Bild från början av juni.

Iran/USA TT
USA:s president Donald Trump beordrade anfall på en handfull militära anläggningar i Iran. Men ordern drogs tillbaka, rapporterar The New York Times. Då ska flygplan redan ha varit i luften.

Nedskjutningen av en amerikansk drönare i torsdags ledde till hetsiga diskussioner i Vita huset. Trump ska initialt ha godkänt anfall mot ett antal anläggningar i Iran, som radaranläggningar och robotbatterier, som vedergällning, rapporterar The New York Times med hänvisning till flera högt uppsatta källor.

Insatsen hade redan inletts, med flygplan i luften och fartyg i position, när den drogs tillbaka, uppger en källa för tidningen. Det är oklart varför ordern drogs tillbaka. Varken Vita huset eller försvarshögkvarteret Pentagon vill kommentera uppgifterna.

"Slugt och beräknande"
Donald Trump twittrade att "Iran gjort ett väldigt stort misstag", men intog sedan en mer försonande inställning när han sade till reportrar att han trodde att nedskjutningen berodde på att någon gjort ett misstag.
Jag har svårt att tro att det var medvetet, sade presidenten.

Iran å sin sida har tagit på sig ansvaret. USA hävdar att drönaren befann sig över internationellt luftrum, medan Iran bestämt hävdar att den tagit sig in i deras territorium. Båda länderna har visat upp material som de hävdar stärker deras teser.

På fredagsmorgonen insisterade Iran igen att man har "obestridliga" bevis på att drönaren var i iranskt luftrum när den sköts ner.

Spänningarna har ökat mellan USA och Iran de senaste månaderna. Chris Dougherty vid tankesmedjan New American Security säger till Los Angeles Times att Iran har varit slugt och beräknande när landet har riktat in sig på obemannade flygplan och utlandsflaggade oljetankrar.
De har undvikit att döda amerikansk personal men samtidigt visat att Iran är villigt och har möjligheten att slå mot kritiska mål, säger han.

Luftfartsmyndighet varnar
Samtidigt meddelar USA:s luftfartsmyndighet FAA att amerikanska flygbolag inte får flyga över havet i iranskt luftrum i Hormuzsundet och Omanbukten.

Redan före beslutet hade United Airlines dragit in sin linje mellan New York-flygplatsen Newark och Bombay i Indien.

Orsaken är de ökade spänningarna mellan USA och Iran. Enligt FAA befann sig närmaste trafikflygplan bara omkring 45 sjömil från drönaren, motsvarande drygt 80 kilometer, när den sköts ned.

"Det var ett antal civila flygplan i området vid tidpunkten för genskjutningen", skriver myndigheten i ett uttalande, där farhågor uttrycks för en ökad risk för flygtrafiken.
Gustav Sjöholm/TT

Läs hela inlägget »

Trump: Iran gjorde ett mycket stort misstag!

Evan Vucci/AP/TT USA:s president Donald Trump.
Evan Vucci/AP/TT USA:s president Donald Trump.

Iran/USA TT-Reuters-AFP
Irans revolutionsgarde har skjutit ned en amerikansk drönare och uppger att den befunnit sig över Iran.
USA bekräftar att en av landets drönare skjutits ned, men hävdar att den befann sig i internationellt luftrum.
"Iran gjorde ett mycket stort misstag!" skriver den USA:s president Donald Trump på Twitter.


Han uppger att drönaren var obeväpnad och helt klar var i internationellt luftrum. När han fick frågan av reportrar om USA ska attackera Iran militärt svarade han:

- Ni kommer att få veta.

Samtidigt säger han att han tror att nedskjutningen kan ha varit ett misstag.

Nancy Pelosi, talman i representanthuset i kongressen, säger att situationen i Iran är "farlig" men att USA inte har någon önskan att gå till krig mot Iran. Pelosi representerar dock Demokraterna, till skillnad från president Trump som representerar Republikanerna.

- Jag tror inte att presidenten vill gå till krig. Det finns ingen aptit på krig i det här landet, säger hon.

"Falska" rapporter
Den amerikansktillverkade drönaren av typen Global Hawk träffades med en projektil "efter att ha inkräktat på iranskt luftrum" över vattnen i provinsen Hormuzgan, enligt revolutionsgardet. "Den sköts ned när den kom in på iranskt luftrum nära Kouhmobarak-distriktet", skriver gardet i ett uttalande.

- Iran vill med nedskjutningen sända en tydlig signal till USA, säger revolutionsgardets befälhavare Hossein Salami i iransk tv.

Ali Shamkhani som ingår i Irans säkerhetsråd säger att landets gränser är "en röd linje".

- Vi kommer att reagera mot varje aggression. Iran vill inte ha krig med någon, men vi är beredda att försvara vårt land, säger han.

Men de iranska rapporterna om att drönaren skulle ha befunnit sig över Iran stämmer inte, hävdar den amerikanska militärledningen i ett uttalande.

- De iranska rapporterna om att farkosten befann sig över Iran är falska, säger talespersonen Bill Urban.

Det här var en oprovocerad attack mot en amerikansk övervakningsfarkost i internationellt luftrum.

Bolton till Israel
En Global Hawk-drönare kan flyga på hög höjd i mer än 30 timmar och ta högupplösta bilder över stora områden i alla typer av väder, uppger tillverkaren Northrop Grumman på sin hemsida.

Iran påstår att USA ljuger och ska ta frågan till FN.
FN-chefen António Guterres säger sig vara oroad över nedskjutningen och han manar till lugn.

- Det är viktigt att alla parter använder maximal återhållsamhet och undviker alla åtgärder som kan förvärra situationen, säger hans talesperson Stephane Dujarric.

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton ska resa till Israel för att diskutera "regional säkerhet" med premiärminister Benjamin Netanyahu, meddelar Vita huset.

"En katastrof"
Det politiska och militära läget mellan Iran och USA och dess allierade har blivit allt mer spänt under senare tid. Förhållandena hårdnade ytterligare genom att USA försöker skapa internationell samsyn om att Iran ligger bakom förra veckans attacker på två tankerfartyg i Omanbukten, och även ett angrepp mot fyra tankrar utanför Förenade arabemiraten den 12 maj.

Iran förnekar inblandning i händelserna.
Under onsdagen uppgav Irans säkerhetsråd att det inte söker någon militär konfrontation med USA, enligt statliga nyhetsbyrån Irna. Samtidigt uppgav president Rohani att Iran inte kommer att förhandla med USA under press.

Rysslands president Vladimir Putin säger att en amerikansk användning av militärt våld mot Iran vore ett steg i fullständigt fel riktning.

- Det vore en katastrof för regionen. Det skulle leda till en ökning av våldet och av antalet flyktingar, säger Putin som tillägger att konsekvenserna är "svåra att beräkna".

Läs hela inlägget »

Tre kvar i jakten på Mays efterträdare

Storbritannien (TT-AFP)
Tre ska bli två i jakten på Konservativa partiets ledare i Storbritannien. Efter att ha fått överlägset flest röster i samtliga omröstningar är Boris Johnson given som slutkandidat.

Hans motspelare blir Jeremy Hunt eller Michael Gove.

En efter en har försvunnit från det tiohövdade startfältet i omröstningarna de senaste veckorna och hittills har processen bjudit på få överraskningar. Boris Johnson, som fått smeknamnet BoJo, har gång på gång kammat hem flest av de 313 partirösterna med god marginal till närmsta konkurrent.

Resultatet av den första av dagens två omröstningar resulterade i att inrikesministern Sajid Javid numera är borta från kampen. Javid fick 34 röster jämfört med Jeremy Hunts 59 och Michael Goves 61 röster.

Som väntat fick favoriten Bors Johnson flest röster, totalt 157 av 313.
Efter nästa omröstning ska de två slutkandidaterna stå klara. Resultatet väntas vid klockan 19 på torsdagskvällen.

För slutkandidaterna väntar sedan en landsomfattande turné och två tv-sända debatter, och det är partiets 160 000 medlemmar som till slut kommer att rösta om vem av de två som blir Tories partiledare tillika Storbritanniens premiärminister.

Vinnaren presenteras i slutet av juli.
 

Foto: AP
Följande kandidater, med början från vänster, återstår: Michael Gove, Boris Johnson, Jeremy Hunt samt Sajid Javid.

Läs hela inlägget »

Iran sköt ner amerikansk drönare

Iran/USA (TT-Reuters)
Irans revolutionsgarde har skjutit ner en amerikansk drönare och uppger att den befunnit sig över Iran.

USA bekräftar att en av landets drönare skjutits ned, men hävdar att den befann sig i internationellt luftrum.


Den amerikansktillverkade drönaren av typen Global Hawk träffades med en projektil "efter att ha inkräktat på iranskt luftrum" över vattnen i provinsen Hormuzgan, skriver revolutionsgardet i ett uttalande.

"Den sköts ner när den kom in på iranskt luftrum nära Kouhmobarak-distriktet", skriver revolutionsgardet på sin hemsida.

Iran vill med skjutningen sända en tydlig signal till USA, säger revolutionsgardets befälhavare Hossein Salami till iransk tv.

"Falska" rapporter
Men de iranska rapporterna om att den skulle ha befunnit sig över Iran stämmer inte, hävdar den amerikanska militärledningen Centcom i ett uttalande.

- De iranska rapporterna om att farkosten befann sig över Iran är falska, säger Bill Urban, talesperson vid Centcom.

- Det här var en oprovocerad attack mot en amerikansk övervakningsfarkost i internationellt luftrum.

En Global Hawk-drönare kan flyga på hög höjd i mer än 30 timmar och ta högupplösta bilder över stora områden i alla typer av väder, uppger tillverkaren Northrop Grumman på sin hemsida.

- Våra gränser är en röd linje och vi kommer att reagera mot varje aggression. Iran vill inte ha krig med någon, men vi är beredda att försvara vårt land, säger Ali Shamkhani vid Irans säkerhetsråd.

Spänt läge
Det politiska och militära läget mellan Iran och USA och dess allierade har blivit allt mera spänt under senare tid. Läget spändes ytterligare genom att USA försöker skapa en internationell samsyn om att Iran ligger bakom förra veckans attacker på två tankerfartyg i Omanbukten, och även ett angrepp mot fyra tankrar utanför Förenade arabemiraten den 12 maj.

Iran förnekar inblandning i händelserna.

Under onsdagen uppgav Irans säkerhetsråd att det inte söker någon militär konfrontation med USA, enligt den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA. Samtidigt uppgav president Rohani att Iran inte kommer att förhandla med USA under press.

Foto: TT/AP
Irans president Hassan Rohani talar under en ceremoni på flygplatsen i Teheran den 18 juni.

Läs hela inlägget »

Fyra livstidsdomar efter 71 migranters död

Ungern (TT-Reuters)
Fyra människosmugglare har dömts till livstids fängelse av en ungersk domstol för dråp i det uppmärksammade fallet där 71 migranter hittades döda i en frysbil som övergetts vid en motorväg i Österrike i augusti 2015.

Tre av människosmugglarna kommer inte att få friges villkorligt. Den fjärde kommer att avtjäna minst 30 år i fängelse.

En afghansk man och tre bulgariska medbrottslingar döms för att de inte stannat frysbilen och släppt in luft trots att migranterna bad om det. Migranterna kvävdes till döds.

Passagerarna insåg att de riskerade att kvävas så de bankade på dörrarna och skrek för att få förarens uppmärksamhet, uppgav en domare i domstolen förra året.

59 män, åtta kvinnor och fyra barn från Syrien, Irak och Afghanistan befann sig i frysbilen.

Rättegången har hållits i Ungern eftersom utredarna kommit fram till att migranterna avled på ungersk mark.
 

Foto: Ronald Zak/AP/TT
Frysbilen med 71 döda migranter hittades vid en motorväg söder om Wien 2015. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Hot om nya demonstrationer i Hongkong

Hongkong (TT-AFP)
Proteströrelsen i Hongkong hotar med nya demonstrationer om inte den politiska ledningen går med på flera krav.

Demonstranterna vill förutom att förslaget om en ny utlämningslag ska dras tillbaka bland annat att flera som greps i samband med förra veckans protester ska släppas. En tidsfrist inom vilken ledningen skulle ha gett ett svar löpte ut klockan tio på förmiddagen svensk tid utan någon respons.

Kritiken mot förslaget om utlämningar, som skulle göra det möjligt att lämna ut kinesiska regimkritiker till Fastlandskina, har hittills lett till att processen att omvandla det till lag har stoppats, åtminstone tillfälligt.
Hongkongs högsta politiker, Carrie Lam, bad efter en vecka av protester om ursäkt för att inte ha lyssnat tillräckligt på demonstranterna, men har hittills avfärdat kraven på att hon ska avgå.

Misstron mot henne är alltjämt stor och hennes eftergifter utesluter inte att lagförslaget tas upp igen, enligt demonstranterna.
 

Foto: Kin Cheung/AP
Protesterna i Hongkong väntas fortsätta om inte den politiska ledningen går med på demonstranternas krav. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Projektil mot anläggning i Saudiarabien

Jemen/Saudiarabien (TT-AFP)
Jemenitiska rebeller har avfyrat en projektil mot en avsaltningsanläggning i provinsen Jizan i sydvästra Saudiarabien, uppger den saudiledda militärkoalition som stöder Jemens regeringsstyrkor och strider mot rebellerna.

Projektilen träffade anläggningen i området al-Shuqaiq sent på onsdagen, enligt koalitionen.

Inga skador har rapporterats.

De Iranstödda huthirebellerna i Jemen meddelade på onsdagen att de attackerat en kraftverksanläggning i al-Shuqaiq med en kryssningsrobot.

Angreppet kommer i samband med stora spänningar i regionen med Iran, som Saudiarabien upprepade gånger har anklagat för att ge avancerade vapen till rebellerna. Iran nekar till anklagelserna.

En uppgörelse om eldupphör som slöts i Sverige i vintras väckte hopp, men de båda sidorna beskyller varandra för ständiga brott mot överenskommelsen.
 

Läs hela inlägget »

Spänning kring toppjobb i Bryssel

EUBryssel, (TT:s korrespondent)
Förhandlingar in i det sista ska bana väg för vem som ska sitta på vilken toppost i EU de närmaste åren.

Än så länge står partigrupperna fast vid sina huvudkandidater.

Klockan 15 i eftermiddag samlas EU:s stats- och regeringschefer för att försöka besätta de många topposter som snart blir vakanta då allehanda mandatperioder löper ut efter EU-valet.

Merparten av ledarna är dock redan i gång.

Vid åttatiden i morse samlades premiärministrarna från Belgien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Lettland och Kroatien för en första avstämning.

Under förmiddagen anlände i sin tur Frankrikes president Emmanuel Macron för att klämma in så många förträffar som möjligt.

Viktigast av allt: sannolikt det möte som Macron har med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid 13.45 – och dit EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är inbjuden från 14.15.

Inget stöd för Weber?
Det handlar framför allt om att få fram en ny ordförande för EU-kommissionen.

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde valet vara enkelt och falla på tyske Manfred Weber, som varit så kallad toppkandidat för den partigrupp som fick flest mandat i EU-valet, konservativt kristdemokratiska EPP.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

- Det är oklart om Weber kan samla tillräckligt stöd, sade statsminister Stefan Löfven (S) i EU-nämnden i går, och konstaterade att läget fortsatt är väldigt öppet.

- Det är på riktigt osäkert. Om det då är så att EPP säger att de ändå ska ha posten för att de är störst, ja vem blir det då? Det blir bara spekulationer, sade Löfven.

Angela Merkel har hittills stöttat Weber – men anses mest göra det för att han tillhör hennes partigrupp, snarare än för att hon verkligen stödjer honom.

Emmanuel Macron har i sin tur varit tämligen öppen med att han helst vill se någon annan.

"Ingen majoritet"
De tunga partigrupperna i EU-parlamentet uppges samtidigt stå fast vid sina kandidater: nederländaren Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D och danska Margrethe Vestager för liberala RE.

Ingen vill vika sig än.

- Ledarna för liberalerna och socialdemokraterna sade formellt till Manfred Weber att han inte kommer att få deras röster, säger Philippe Lamberts, gruppledare för miljöpartistiska De gröna/EFA på en presskonferens enligt nyhetssajten Politico Europe.

- Just nu finns det ingen majoritet för Webers kandidatur, säger i sin tur RE:s rumänske gruppledare Dacian Ciolos på väg in till ett liberalt förmöte i Bryssel.

Enligt Ciolos satsar liberalerna fortfarande på Vestager – även om Ciolos själv också nämnts i spekulationerna.

"Dynamiska timmar"
Länge har det även varit oklart om ens någon kan komma att föreslås i dag, sedan förhandlingarna de senaste veckorna inledningsvis gått tämligen trögt.

Spurten är dock rejäl. EU-ledarnas egen arbetsförmedlare – rådsordföranden Tusk – har haft intensiva dagar.

- Samtalen har intensifierats under helgen, blev ännu mer intensiva i går och kommer att fortsätta. Tusk kommer att prata med alla ledare en gång till innan mötet i morgon, förklarade en tungt insatt EU-källa i Bryssel i går.

- Ni kan vänta er väldigt dynamiska 24 timmar. Alla alternativ finns på bordet. Inget kan egentligen uteslutas, sade källan.

Knepigt pussel
Utöver Weber, Timmermans och Vestager nämns även konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna. En annan Michel, belgaren Charles Michel, tillhör huvudfavoriterna till att bli ny rådsordförande efter Tusk.

En överraskning i sista stund är dock inte omöjlig. Belgiska tidningen Le Soir flaggar för att Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic kan vara ett kompromissalternativ.

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem som euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Det gör att en favoritkandidat till en post plötsligt kan bli inaktuell på grund av något annat val, på en annan post.

Hela natten?
Tanken är att EU-ledarna ska diskutera toppjobben på kvällens arbetsmiddag, som inleds tidigast klockan 19. Lyckas man inte enas i natt finns möjlighet att fortsätta i morgon bitti.

I övrigt ska stats- och regeringscheferna i snabb takt även notera läget om kommande långtidsbudget, klimatet och relationerna till bland annat Ryssland och Turkiet. I morgon, fredag, avslutas sedan allt med samtal om kommande reformer inom eurosamarbetet.

Wiktor Nummelin/TT
 

Fakta: Toppmötet i Bryssel
(TT)
Midsommarens toppmöte i Bryssel inleds kl 15 i dag och är i princip indelat i tre delar:

* Eftermiddagens arbetssession ägnas åt att anta uttalanden om förhandlingsläget kring kommande långtidsbudget, klimatförändringarna, kampen mot desinformation och hybridhot samt utrikesrelationer och EU:s strategiska agenda för de närmaste åren.

* En arbetsmiddag i kväll ägnas helt åt vilka som ska sitta på de olika topposterna.

* Förmiddagen i morgon är i sin tur vikt åt ett inkluderande eurotoppmöte – där även icke-euroländernas ledare deltar – för att gå igenom utvecklingen av EU:s ekonomiska och monetära union.

Mötet ska preliminärt avslutas vid lunchtid på midsommarafton.
Källa: Europeiska rådet.

 

Fakta: Toppjobben i EU
(TT)
Här är de fem tyngsta EU-posterna som ska tillsättas efter EU-valet:

* EU-kommissionens ordförande (just nu Jean-Claude Juncker, konservativ från Luxemburg). Föreslås av stats- och regeringscheferna, med hänsyn till resultatet i EU-valet.

Godkänns formellt av EU-parlamentet, troligen i mitten av juli.
Tillträder tidigast den 1 november.

* EU:s permanente rådsordförande (Donald Tusk, konservativ från Polen). Utses på egen hand av stats- och regeringscheferna. Tillträder troligen den 1 december.

* EU:s utrikeschef (Federica Mogherini, socialdemokrat från Italien). Föreslås av stats- och regeringscheferna i samråd med nya kommissionsordföranden. Godkänns formellt tillsammans med alla övriga kommissionärer av EU-parlamentet.

* EU-parlamentets talman (Antonio Tajani, konservativ från Italien). Väljs internt av EU-parlamentet i början av juli.

* Chef för Europeiska centralbanken, ECB (Mario Draghi, oberoende från Italien). Utses av stats- och regeringscheferna för åtta år i taget. Draghis mandat går ut den 31 oktober.

 

Foto: Francisco Seco/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.

Foto: Francisco Seco/AP/TT
Tyske kristdemokraten Manfred Weber har länge varit huvudfavorit till att bli ny ordförande i EU-kommissionen. Men han skuggas starkt av inte minst danska liberalen Margrethe Vestager. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Livstid för turkiska kuppmakare

Turkiet (TT-AFP)
En turkisk domstol har dömt 24 personer till livstids fängelse för att ha deltagit i det misslyckade kuppförsöket i landet för tre år sedan.

Brott mot konstitutionen och mordförsök på presidenten tillhör de brott som de dömda ska ha begått, enligt domstolen, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Anadolu.

Domar mot ytterligare 200 misstänkta kuppmakare väntas under torsdagen, bland annat mot Gülenrörelsens ledare Fethullah Gülen, som lever i exil i USA.

Gülen och hans rörelse var tidigare allierad med Turkiets president Recep Tayip Erdogan men har anklagats för att ligga bakom det militärledda kuppförsöket 2016, då flera strategiska platser i Istanbul och Ankara övertogs, bland annat tv-stationer.

Kuppförsöket slogs snabbt ned av regeringen, som sedan dess rensat myndigheter och rättsväsende på framför allt misstänkta anhängare till Gülenrörelsen.
 

Foto: Chris Post/AP
Fethullah Gülen och hans rörelse anklagas för att ha organiserat det misslyckade kuppförsöket. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Olaglig process vid brittisk vapenförsäljning

Storbritannien (TT-Reuters)
Den brittiska regeringen agerade olagligt när den godkände export till Saudiarabien av vapen som kan ha använts i konflikten i Jemen, enligt en brittisk domstol.

- Appellationsdomstolen har kommit fram till att processen vid regeringens beslutsfattande var olagligt, säger domaren.

Regeringen hade inte gjort några slutgiltiga bedömningar om huruvida den saudiskledda koalitionen hade begått kränkningar av internationell humanitär rätt i det förflutna under konflikten i Jemen, uppger domaren efter domen.

Domstolens beslut innebär inte att tillstånd att exportera vapen till Saudiarabien måste dras in omedelbart.

- Det betyder att den brittiska regeringen måste ompröva saken, måste göra nödvändiga utvärderingar om tidigare orosmoment, och ta i övervägande att det i vissa fall inte kan gå att nå en slutsats, säger domaren.

Rättssaken har drivits av Kampanjen mot vapenhandel (CAAT) som hävdar att vapnen använts för att bomba i Jemen.

Regeringen kommer att försöka överklaga domen, uppger handelsdepartementet.

"Den här domen handlar inte om huruvida besluten i sig var rätt eller fel utan om processen i att komma fram till dem var korrekt, säger en talesperson i ett uttalande.
 

Foto: Matt Dunham/AP/TT
Storbritanniens premiärminister Theresa May. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Kunglig poliskonvoj körde på pensionär

Storbritannien (TT-AFP)
En 83-årig kvinna skadades tidigare i veckan då hon kördes på av en motorcykel i en konvoj där Storbritanniens prins William och hans fru Kate färdades. Kvinnan vårdas på sjukhus. Hennes tillstånds beskrivs som allvarligt men stabilt.

Prinsparet var på väg från sitt hem i centrala London till Windsor, som ligger väster om huvudstaden, i måndags när olyckan inträffade. De två är enligt Kensington Palace "mycket oroliga och ledsna" och har kontaktat kvinnan.

"Kungligheterna har sänt lyckönskningar till Irene och hennes familj och kommer att hålla kontakten genom varje steg av hennes återhämtning", meddelar palatset.

Polisen utreder olyckan.
 

Foto: Tim Ireland/AP/TT
En kvinna blev påkörd av en konvoj när Storbritanniens prins William och hans fru Kate var på väg till Kensington Palace. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Mordet på Khashoggi kopplas till kronprinsen

Turkiet/Saudiarabien (TT)
Det finns "trovärdiga bevis" för att Saudiarabiens kronprins har kopplingar till mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi, enligt en rapport från FN:s utredare Agnès Callamard.

Bevisen behöver utredas ytterligare av en oberoende och opartisk internationell jury, säger Callamard.

Saudiarabien har inte kommenterat rapporten, som de fått tillgång till i förväg men har tidigare upprepade gånger nekat till att kronprinsen skulle vara inblandad.

Det var den 2 oktober i fjol som den saudiske journalisten och regimkritikern Jamal Khashoggi gick in på det saudiska konsulatet i Istanbul. Han blev sedan mördad där inne. Exakt vad som hände är fortfarande inte klart. I den preliminära rapporten som publicerades i februari kunde FN:s tillsatte utredare Agnès Callamard slå fast att mordet planerats och utförts av statsanställda saudier.

- Jag har kommit längre. Turkiska myndigheter har tillhandahållit mer information, jag har funnit mer bevis. Tidslinjerna över vad som har hänt – och hur det har hänt – är klarare, sade Agnès Callamard till TT under ett besök i Stockholm i maj.

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och flera västländer misstänker att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman beordrade mordet.

Agnès Callamard presenterade sina slutsatser för FN:s råd för mänskliga rättigheter. Själv har hon inget mandat att inleda någon rättslig process, men kan uppmana tyngre FN-instanser att agera.

Troy Enekvist/TT
 

Fakta: Mördades på saudiskt konsultat
(TT)
Journalisten Jamal Khashoggi levde i exil i USA, där han bland annat skrev kolumner i tidningen The Washington Post. Han var en kritiker av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman och flydde landet i september 2017, sedan prinsen utsetts till tronarvinge.

Khashoggi kritiserade bland annat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen och beskrev även den rädslans kultur som han ansåg rådde i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och dissidenter.

Khashoggi gick in på det saudiska konsulatet i Turkiets största stad Istanbul den 2 oktober förra året för att få dokument som krävdes för att han skulle kunna gifta sig. Han kom aldrig levande ut ur byggnaden.

Till en början hävdade saudiska företrädare att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Men 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att journalisten dödats.
Förklaringen som gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som spårat ur. Regimen ändrade sig senare och sade att mordet varit planerat av dem som utförde det.

 

Fakta: Agnès Callamards utredning
(TT)
FN:s särskilda utredare av utomrättsliga avrättningar, Agnès Callamard, inledde i januari på eget initiativ en internationell människorättsutredning av mordet på den saudiske journalisten och dissidenten Jamal Khashoggi.

Hon beskriver sig, i rollen som utredare, som helt oberoende från både regeringar, FN samt andra aktörer. Hon rapporterar sina slutsatser inför FN:s människorättsråds i juni.

Utredningen inleddes genom ett besök i Turkiet i slutet av januari. Där träffade Callamard bland annat chefen för Turkiets underrättelsetjänst samt chefsåklagaren i Istanbul och har fått ta del av material från den turkiska mordutredningen. Sedan dess har hon gjort ytterligare ett besök i Turkiet, flera officiella besök i USA, liksom i Kanada, Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

Sammanlagt har hon haft möten med över 100 personer.

Efter det första besöket i Turkiet slog Callamard fast att tillgängliga bevis visar att mordet planerats och genomförts av officiella företrädare för Saudiarabien, samt andra aktörer som agerat på uppdrag av dessa.

Saudiarabiens egen utredning har resulterat i att elva personer ställts inför rätta för mordet. Men Callamard ifrågasätter rättsprocessen, bland annat med anledning av att den omges av stort hemlighetsmakeri.

Hon konstaterar även att fallet väcker svåra frågor om internationell rätt, bland annat då både Turkiet och Saudiarabien hävdar jurisdiktion i fallet. Mordet följer också ett oroväckande mönster av mord på journalister, människorättsförsvarare, aktivister och oppositionella.

Källa: Agnés Callamard, FN

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Saudiarabien har lagt locket på om mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Men efter månader av grävande har FN:s utredare Agnès Callamard offentliggjort sin rapport. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Fyra misstänks för nedskjutna planet MH17

Nederländerna (TT-AFP)
Fyra personer kommer att ställas inför rätta för nedskjutningen av flygplanet MH17 över Ukraina för fem år sedan. Rättegången inleds i Nederländerna i mars 2020.

Alla 298 personer som befann sig ombord på planet den 17 juli 2014 dödades. 196 av dem var från Nederländerna och 38 från Australien.

För nästan ett år sedan meddelade de internationella utredarna att planet träffats av en rysktillverkad BUK-robot, som förts in i Ukraina från Ryssland och som avfyrats från territorium som stod under pro-ryska rebellers kontroll.

Planet var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur när det träffades och kraschade i byn Grabove i östra Ukraina.

Ukrainas vice utrikesminister Olena Zerkal uppgav på tisdagen att det handlar om fyra misstänkta, bland dem högt uppsatta personer inom den ryska militären.

Australien och Nederländerna sade förra året att de håller Ryssland ansvarigt för händelsen, efter att uppgifterna om roboten offentliggjorts. Ryssland har dock kraftigt nekat till inblandning.
 

Foto: Dmitry Lovetsky/AP/TT
Bråte efter kraschen vid byn Grabove i Ukraina 2014. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Mursi har begravts i tysthet i Kairo

Egypten (TT-Reuters-AFP)
Muhammad Mursi har begravts i Kairo, uppger hans son och hans advokat.

Egyptens tidigare president avled av en hjärtattack på måndagen efter sex år i fängelse och begravningsföljet var litet.


Den 67-årige Mursi kollapsade och tappade medvetandet i samband med ett domstolsframträdande, uppger statlig egyptisk tv med hänvisning till en sjukhuskälla.

- Han talade inför domaren i 20 minuter och blev sedan väldigt upprörd och svimmade. Han fördes snabbt till sjukhus där han senare avled, säger en källa inom rättsväsendet till AFP.

Enligt myndigheterna visade en medicinsk undersökning inte på några tydliga eller nya skador på hans kropp.

Nekades vård
Mursi led även av en godartad tumör som han fick behandling för, uppger det egyptiska rättsväsendet. Det finns dock rapporter om att expresidenten ska ha torterats och nekats vård för sina många hälsobesvär i fängelset. I ett uttalande kallar Human rights watch Mursis död "förutsägbar" på grund av att regeringen inte gett honom adekvat sjukvård. Enligt en rapport av en brittisk expertpanel från i fjol satt han isolerad 23 av dygnets 24 timmar.

Flera människorättsgrupper kräver en oberoende utredning av dödsfallet.

Regeringen har fortfarande inte kommenterat hans död, och lokala medier rapporterar begränsat.

Men i Istanbul i Turkiet, ett av de länder som stödde Mursi, samlades tusentals människor i en moské för att be för honom.

Många dödsstraff
Mursi tillhörde Muslimska brödraskapet och blev Egyptens första demokratiskt valda president 2012, detta sedan den mångårige diktatorn Hosni Mubarak avsatts som en följd av den arabiska vårens omfattande folkuppror.

Det blev dock en kort tid vid makten. Sommaren därpå avsattes Mursi av militären efter omfattande protester.

Under landets nye ledare Abd al-Fattah al-Sisi, som var försvarsminister i Mursis regering, har expresidenten och många anhängare till Muslimska Brödraskapet dömts. Tusentals har fängslats och många har fått dödsstraff.

Få på begravningen
2015 dömdes även Mursi till döden, men domen drogs tillbaka. Mursi avtjänade vid sin död ett långt fängelsestraff efter flera andra domar, bland annat för spioneri och kopplingar till dödandet av demonstranter 2012. Han hade suttit fängslad i nästan sex år när han avled.

Muslimska brödraskapet ville att tusentals människor skulle dyka upp till begravningen, som många trodde ske i hemprovinsen Sharqiyya. I stället begravdes han i Kairo och enligt en av hans advokater, Abd al-Moneim Abd al-Maksoud, närvarade cirka tio familjemedlemmar och nära medarbetare till Mursi.

En AFP-jornalist såg en handfull deltagare följda av poliser gå in på begravningsplatsen i östra Kairo men inga journalister släpptes in. Begravningsplatsen ligger i samma område där säkerhetsstyrkor enligt människorättsgrupper i augusti 2013 dödade över 800 människor som demonstrerade på Rabaa-torget för att få Mursi återinsatt.
 

Bakgrund: Muhammad Mursi
(TT)
Muhammad Mursi föddes den 8 augusti 1951 i en by i provinsen Sharqiyya och hans pappa var bonde.

Mursi tog examen som ingenjör vid Kairos universitet och doktorerade vid University of Southern California i USA där han också var biträdande professor i början av 1980-talet.

Han klev in i politiken år 2000 när han valdes in i parlamentet som oberoende kandidat under den dåvarande regimens förbud mot Muslimska brödraskapet.

Mursi satt kvar i parlamentet till 2005 och 2006 dömdes han till sju månaders fängelse för att ha deltagit i en demonstration som krävde rättsliga reformer.

2010 blev han talesperson för Muslimska brödraskapet och valdes in i rörelsens politbyrå.

Han greps under demonstrationerna mot den dåvarande envåldshärskaren Hosni Mubarak 2011 men rymde från ett fängelse tillsammans med många andra fångar.

En kompromiss gjorde att Mursi blev Muslimska brödraskapets kandidat i Egyptens första demokratiska presidentval 2012. Han vann valet knappt mot Mubaraks tidigare premiärminister, den impopuläre Ahmed Shafiq.

Han svor att bli "alla egyptiers" president men anklagades snart för att ha svikit idealen i upproret mot Mubarak och för att tillsätta medlemmar i Muslimska brödraskapet på viktiga poster.

Mursis korta tid som president präglades av ekonomisk kris och splittring mellan samhällsgrupper. När han utfärdade ett dekret som i praktiken skyddade hans beslut från rättslig prövning utbröt blodiga protester.

Han avsattes den 3 juli 2013 när försvarsministern och arméchefen, general Abd al-Fattah al-Sisi, tog över. Denne valdes sedan till president året därpå.

Många anhängare till Muslimska brödraskapet dödades sedan i protester mot övertagandet 2013 och många andra fängslades.

Flera rättegångar har hållits mot Mursi som bland annat dömts till 20 års fängelse för beslut om tillslag där demonstranter dödades i december 2012. Han har också dömts till två livstidsdomar för spioneri.

Den 17 juni 2019 kom beskedet att Muhammad Mursi dött efter att ha kollapsat i en rättssal.

Han var gift och hade fem barn och tre barnbarn.

Källa: AFP

 

Foto: Amr Nabil/AP/TT
Muhammad Mursi får sin dom efter en av de rättegångar där han stod åtalad. Bilden togs i juni 2016. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Irland vill förbjuda nya bensinbilar

Irland (TT-AFP)
Irland vill förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselfordon som en del av landets klimatförändringsplan.

Med hjälp av åtgärden hoppas regeringen att 950 000 elfordon ska trafikera vägarna år 2030.


Den nya regeln är ett av 180 förslag för affärsvärlden, byggbranschen, transport, lantbruk och sophantering, som enligt planen ska kunna leda till noll nettoutsläpp av koldioxid år 2050.

- Vårt tillvägagångssätt kommer att vara att knuffa människor och företag till att förändra sina beteenden och anpassa sig till ny teknik genom incitament, negativa incitament, regler och information, säger premiärminister Leo Varadkar.

- Vårt mål är att övergå till ett lågkoldioxid-samhälle som är klimatbeständigt. Det är vårt upprop i kampen för att rädda vår planet.
Irland hoppas även kunna öka den producerade elen från förnybar energi från 30 procent till 70 procent år 2030.

I klimatplanen finns också ett förbud mot engångsplastartiklar och högre avgifter för produktion av material som är svåra att återvinna.

Miljölobbygruppen Friends of the Earth hyllar initiativet men Greenpeace kritiserar regeringen för att inte helt förbinda sig till planen fram till 2050, utan bara säga att den är ett mål.
 

Foto: Tim Ireland/AP/TT
Irlands regering vill se fler elbilar på landets vägar. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Så ska Trump sälja in en andra mandatperiod

USA (TT)
Budskapet lär knappast förvåna någon. Vid en påkostad jätteceremoni i Florida väntas USA:s president Donald Trump i natt meddela att han ställer upp för omval.

Men lanseringen skuggas av opinionsmätningar som inte är rolig läsning för presidenten.

Trumps väljarstöd är mer än tio procentenheter lägre än den ledande demokratiske aspiranten Joe Biden, visar ett antal färska, nationella undersökningar. Den sittande presidenten ligger även under mot Bernie Sanders, som är tvåa i kampen om Demokraternas presidentkandidatur, enligt oberoende Real Clear Politics.

Lägg därtill att Donald Trumps kampanjorganisation i dagarna abrupt avbröt samarbetet med ett antal opinionsanalytiker, efter att för presidenten ofördelaktiga mätningar från de viktiga primärvalsstaterna Michigan och Wisconsin läckt och publicerats av bland andra nyhetskanalen CNN.

Vissa stater
Trumpkampanjen har avfärdat undersökningarna med hänvisning till att de är flera veckor gamla. Och presidenten själv går längre än så.

- Det är felaktiga mätningar. Ja, de är felaktiga, sade Trump häromdagen i en intervju med tv-kanalen Fox.

Opinionsmätningar kan onekligen vara bristfälliga eller visa på en väl avgränsad del av sanningen. Den som följde presidentvalskampen mellan Trump och Demokraternas Hillary Clinton 2016 minns att opinionsundersökningarna visade på ett tydligt övertag för Clinton. Och demokraten fick 2,8 miljoner fler röster än Trump – men på grund av USA:s komplexa valsystem med elektorsröster och att Trump tog hem viktiga så kallade vågmästardelstater var det ändå republikanen som fick flytta in i Vita huset.

Därför är opinionen i vissa enskilda delstater så viktig. Om Donald Trump ska bli omvald måste han behålla greppet om väljarna på landsbygden i Mellanvästern. Florida, där kampanjlanseringen sker under natten till onsdagen svensk tid, är en annan viktig delstat där opinionen brukar stå och väga mellan demokratisk och republikansk majoritet.

I röda kepsar
Evenemanget på Amwayarenan i Orlando, som tar 20 000 personer, lär bli spektakulärt med framträdanden av bland andra vicepresident Mike Pence och landets första dam Melania Trump, hög musik och tusentals entusiastiska anhängare i röda kepsar med presidentens slogan "Make America Great Again".

Och Donald Trump väntas hålla ett slagkraftigt tal riktat mot sin väljarbas. Han kommer sannolikt att slå sig för bröstet för USA:s låga arbetslöshet, de avregleringar som genomförts, de konservativa domare som tillsatts och att det försäkringskrav som fanns i föregångaren Barack Obamas stora sjukförsäkringsreform nu är borta. Vidare lär han hävda att USA nu är mer respekterat internationellt, att det är tack vare hans tuffa invandringspolitik som landet är säkert och att det ekonomiska läget är sällsynt gott.

"Trumpekonomin sätter rekord, och kan gå upp mycket till... Men om någon som inte är jag tar över efter 2020 (jag vet vilka medtävlarna är) väntar en marknadskrasch som inte liknar något vi sett tidigare", twittrade presidenten härom dagen.

Byter fot?
USA:s president kan stödja sig på förhållandevis stabila opinionssiffror när det gäller den egna insatsen. I nuläget anser drygt 44 procent av amerikanerna att han gör ett bra jobb, enligt en sammanställning av tolv mätningar som Real Clear Politics gjort. Det är lågt jämfört med hans företrädare vid samma tid i presidentskapet, men å andra sidan är Trumps popularitet är inte volatil utan har legat stadigt på över 40 procent i mer än ett år.

Men det hindrar inte att han är i underläge i de undersökningar som ställer honom mot den tidigare vicepresidenten Joe Biden. Kanske är det därför Trump redan gått på offensiven mot Biden genom att kalla honom "Sömnige Joe" och "Farbror Joe" och anklagat honom för att byta sida i bland annat abortfrågan.

- Allt han säger tar han tillbaka två veckor senare för han får stryk av vänstern, sade Trump nyligen om Biden till tv-kanalen ABC.

Tina Magnergård Bjers/TT
 

Fakta: Donald Trump mot Demokraterna
(TT)
Om det var val i dag och det stod mellan president Donald Trump och nedanstående demokratiska aspirant skulle resultatet bli följande i procent enligt två nationella mätningar som gjorts av Fox News respektive Quinnipiac:

Mätning Donald Trump Exvicepresident Joe Biden

Fox News 39 49

Quinnipiac 40 53

Donald Trump Vermontsenatorn Bernie Sanders

Fox News 40 49

Quinnipiac 42 51

Donald Trump Massachusettssenatorn Elizabeth Warren

Fox News 41 43

Quinnipiac 42 49

Donald Trump Kaliforniensenatorn Kamala Harris

Fox News 41 42

Quinnipiac 41 49

Donald Trump South Bendborgmästaren Pete Buttigieg

Fox News 40 41

Quinnipiac 42 47

Källa: Real Clear Politics

 

Bakgrund: USA:s president Donald Trump
(TT)
Till mångas förvåning besegrade den republikanske affärsmannen Donald Trump demokraten Hillary Clinton i presidentvalet 2016. Han svor ämbetseden och flyttade in i Vita huset den 20 januari 2017. Hans vallöfte var att göra Amerika stort igen.

Donald Trump föddes 1946 i Queens i New York. Han har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania och har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell och golfbanor. Han är en frispråkig miljardär och tv-personlighet som skrivit ett 15-tal böcker. Trump fick 2007 en stjärna på Walk of Fame i Hollywood, den trottoar i Los Angeles som är belagd med stjärnor med namn på betydande personer i underhållningsbranschen. Detta efter att ha medverkat i tv-programmet "The Apprentice".

Donald Trump är fembarnspappa och inne på sitt tredje äktenskap. Han har varit gift med slovenskamerikanska Melania Trump sedan 2005. Dottern Ivanka Trump arbetar i Vita huset liksom maken Jared Kushner, som är en av Trumps högt uppsatta rådgivare.

Trump tycker om att spela golf och är förtjust i snabbmat. Han är den förste amerikanske presidenten som inte har erfarenhet som folkvald politiker eller militär, även om han övervägt att ställa upp i presidentval tidigare.

 

Foto: Paul Sancya/AP/TT
USA:s president Donald Trump talar i Grand Rapids i Michigan tidigare i våras.

Foto: Matt Rourke/AP/TT
USA:s president Donald Trump talar i Montoursville i Pennsylvania i maj.

Foto: Chris O'Meara/AP/TT
USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid ett politiskt massmöte i Florida 2017.

Läs hela inlägget »

Ryssland: USA:s beslut en militär provokation

USA/Iran (TT-AFP-Reuters)
Spänningarna ökar allt mer mellan Iran och USA efter förra veckans attack på två oljetankrar i Omanbukten.

Kina varnar för att inte öppna "Mellanösterns Pandoras ask" efter att USA aviserat en ökad närvaro i regionen.


USA anklagar Iran för att ligga bakom angreppet på de två tankrarna, något som Iran tillbakavisar.

På måndagen meddelade USA att landet som svar kommer att skicka ytterligare 1 000 soldater till Mellanöstern, enligt den tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan.

"De senaste iranska attackerna bekräftar de tillförlitliga och trovärdiga underrättelser vi har fått om fientligt beteende från iranska styrkor och grupper som strider på Irans sida, som hotar amerikansk personal och intressen över hela regionen", säger Shanahan i ett uttalande.

"Oerfarna politiker"
Beskedet följer på ytterligare en avisering tidigare i år om att placera 1 500 soldater i regionen för att skydda amerikanska intressen mot påstådda hot från iranskt håll.

Saudiarabien och till viss del även Storbritannien har slutit upp bakom USA i anklagelserna mot Iran.

På tisdagen meddelade Irans president Hassan Rohani att Iran inte kommer att inleda krig mot någon stat.

- De som är emot oss är en grupp oerfarna politiker, sade han i ett direktsänt tal i statlig tv.

- Trots alla amerikanska ansträngningar i regionen, deras önskan att skära av våra band med världen och hålla Iran isolerat, så har de misslyckats.

Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov kallar USA:s beslut för en "militär provokation", och säger till ryska medier att planerna måste skrinläggas om USA vill undvika krig med Iran.

Kina oroat
Kina varnar samtidigt för att USA:s löfte om ökad närvaro kan komma att öppna "Mellanösterns Pandoras ask" och manar Iran att inte överge kärnenergiavtalet som USA drog sig ur för ett drygt år sedan. Uttalandet från Kina kommer dagen efter att Irans atomenergimyndighet meddelat att landet om tio dagar kommer att överskrida de gränser som formulerats för anrikat uran i det globala avtalet.

Iran har även hotat med att ytterligare minska på åtagandena i avtalet om kvarvarande länder – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland – inte hjälper till att skydda Iran från USA:s sanktioner. Men EU vill inte agera utan stöd i ryggen från det internationella atomenergiorganet IAEA.

- Våra bedömningar baseras på IAEA:s rapporter, inte på uttalanden, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini.
 

Fakta: Kärnenergiavtalet
(TT)
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som detta bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade dock president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot landet. De tre EU-länder som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter att USA lämnade avtalet bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden som ingår i kärnenergiavtalet. Beslutet innebär att Iran inte förhåller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten.

 

Foto: ISNA/AP/TT
En av de två oljetankrar som attackerades i Omanbukten torsdagen den 13 juni. Angreppen har utlöst förnyade spänningar mellan Iran och USA.

Läs hela inlägget »

Svensk motstånd mot nya fiskestöd i EU

FiskeLuxemburg, (TT:s korrespondent)
Helt fel riktning, tycker regeringen om utvecklingen av EU:s fiskepolitik för kommande år.

Majoriteten av medlemsländerna säger dock ja till nya regler om bland annat stöd till större fartyg.


Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) lyckades inte få sina kollegor att ändra sig när unionens fiskeministrar samlades för att ena sig om huvuddelen av den så kallade fiskefonden för åren fram till 2027.

- Vi är väldigt bekymrade över att man gör förändringar som gör att man kan använda mer pengar till att öka kapaciteten. Det innebär att man får möjlighet att öka överfiskningen helt enkelt, i ett läge där vi i stället borde jobba tvärtom och ha ett mer hållbart fiske, sade Nilsson på väg in till mötet i Luxemburg.

Även EU:s fiskekommissionär Karmenu Vella är skeptisk.

- Det finns inget berättigande i att lägga skattebetalarnas pengar på nya fiskefartyg. Olyckligtvis skulle den här kompromisstexten leda till ett stödberoende som inte kan berättigas med ekonomiska argument, sade Vella inne på mötet.

Godkänt ändå
Det räckte ändå inte för att hindra flera av EU:s största fiskeländer, som Frankrike, Italien och Spanien, att ge tummen upp till de föreslagna förändringarna.

- Det här är positiva åtgärder som inte är till för att öka kapaciteten. Men hållbarhet innebär att vi måste stödja behoven för fiskarna i våra kustsamhällen, sade exempelvis spanske fiske- och jordbruksministern Luis Planas.

Frågan går nu vidare till slutliga kompromissförhandlingar med EU-parlamentet. De nya reglerna är sedan tänkta att börja gälla i och med att EU:s nästa långtidsbudget träder i kraft från år 2021.

Östersjötorsk
Vid dagens fiskeministermöte ska även det akuta läget för torsken i Östersjön tas upp. Regeringen vill se åtgärder från EU-kommissionen både för i år och för nästa år.

- Sverige vill se att kvoterna för 2020 sätts till noll, med undantag från ofrånkomlig bifångst, sade landsbygdsminister Jennie Nilsson i Luxemburg.

Wiktor Nummelin/TT
 

Foto: Erik Johansen/NTB/TT
En fiskebåt på Medelhavet utanför franska Nice. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Man skjuten i benet av polis i Oslo

Norge (TT-NTB)
En man har skjutits i benet av polisen i Oslo efter att ha hotat en spårvagnsförare med kniv.

Polisen avfyrade först varningsskott och riktade sedan skott mot gärningsmannen som träffades i benet. Han har förts till sjukhus efter att ha fått första hjälpen, meddelar polisen.

Mannen ska enligt uppgifter till tidningen VG ha uppgett att han hade en granat i sin väska, men polisens bombtekniker har inte hittat något farligt i den.

Även en av passagerarna hotades av mannen. Varför mannen uppträtt hotfullt är inte känt.

- Hotet framfördes på spårvagnen och mannen hittades nere mot Skillebekk, säger Per Ivar Iversen vid polisen till NRK.
 

Foto: Berit Roald/AP/TT
En man har skjutits i benet av polisen i Oslo efter att ha hotat en spårvagnsförare med kniv.

Läs hela inlägget »

UNHCR: 300 000 har flytt på kort tid

Kongo-Kinshasa (TT-AFP)
Hundratusentals människor har flytt våldet mellan olika etniska grupper i nordöstra Kongo-Kinshasa sedan början av juni, uppger FN:s flyktingorgan UNHCR.

- Den senaste upptrappningen har gjort att fler än 300 000 har tvingats fly, säger talespersonen Babar Baloch.

Situationen i provinsen Ituri har försämrats kraftigt sedan mitten av förra veckan, med flera attacker och sammandrabbningar mellan folkgrupperna hema och lendu. Den senaste veckan har minst 161 människor dödats i provinsen, enligt lokala myndigheter.

Baloch uppger att båda grupperna bildar självförsvarsgrupper och är inblandade i vedergällningsmord.

UNHCR fruktar att upptrappningen kan hota stora delar av provinsen.

- Vi är väldigt oroade för de civilas säkerhet efter rapporterna om mord, människorov, lemlästningar och sexuellt våld mot människor, säger han.
 

Foto: TT

Läs hela inlägget »

EU: Mer krävs för att nå klimatmål

MiljöLuxemburg, (TT:s korrespondent)
Ambitiösare planer behöver göras för att EU:s medlemsländer ska uppnå unionens klimat- och energimål till år 2030. Uppmaningen kommer från EU-kommissionen i samband med en genomgång av ländernas utkast till egna klimatplaner.

- Vi vet att inga utkast är perfekta. Alla kommer att kräva ytterligare arbete, men vi kommer att arbeta med medlemsländerna så att vi vid årsskiftet har utmärkta planer, säger EU:s energiunionskommissionär Maros Sefcovic på en presskonferens i Bryssel.

- Vi ska inte se på det här som en kostnad utan som en möjlighet som en investering inför framtiden som hjälper till att modernisera EU:s ekonomi, betonar kommissionären.

Tisdagens genomgång åtföljs av rekommendationer till medlemsländerna som sedan ska lämna in sina slutliga åtgärdsplaner.
 

Foto: Virginia Mayo/AP/TT
EU:s energiunionskommissionär Maros Sefcovic. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

"Trollkarl" försvann i trick i Ganges

Indien (TT-AFP)
En indisk man har försvunnit i samband med ett spektakulärt utbrytarnummer i floden Ganges i indiska Calcutta.

Chanchal Lahiri, känd under artistnamnet Jadugar Mandrake (på svenska Trollkarlen Mandrake) bands fast med kedjor och rep, placerades i en gallerbur och sänktes ned i floden från en hög bro. Sedan försvann han.

En stor sökinsats pågår nu nedströms i Ganges.

- Vi letar fortfarande, säger en av 40-åringens anhöriga, som bevittnade försöket tillsammans med ett stort medieuppbåd och poliser.

När Lahiri försökte genomföra samma trick för sex år sedan blev han dock angripen av besvikna åskådare som sett hur han kommit ut ur buren genom en specialbyggd dörr.
 

Foto: Bikas Das/AP/TT
Chanchal Lahiri sänktes ned i en bur från Howrah-bron utanför Calcutta. Arkivbild tagen i ett annat sammanhang, 2012.

Läs hela inlägget »

Iran på väg att passera kärnavtalets gränser

Iran (TT-AFP-Reuters)
Iran kommer att överskrida de gränser som formulerats för anrikat uran i det globala kärnenergiavtalet från den 27 juni, meddelar atomenergimyndigheten.

Irans depåer, som begränsats i avtalet, ökar enligt uttalandet med snabbare takt varje dag.

- I dag har nedräkningen börjat mot att överskrida 300 kilo anrikat uran. Om tio dagar kommer vi att passera gränsen, säger Behrouz Kamalvandi, talesperson för Irans atomenergimyndighet vid en tv-sänd presskonferens.

Överskridningen kommer att upphävas när "andra parter lever upp till sina åtaganden", säger han från kärnkraftverket i Arak, sydväst om Teheran.

Behrouz Kamalvandi lägger till att det fortfarande finns tid för andra länder att hjälpa till att skydda Iran från amerikanska sanktioner, men att länderna i så fall måste börja agera i stället för att bara prata.

Tyskland uppmanar Iran att fortsätta följa överenskommelsen.

Vill rädda avtalet
President Hassan Rohani sade den 8 maj i år, på dagen ett år efter att USA meddelat att landet drog sig ur avtalet, att Iran skulle sluta följa de begränsningar om depåer av tungt vatten och anrikat uran som preciserats i avtalet.

Han sade då att åtgärden var ett svar på USA:s tillbakadragande och att hans ultimatum syftade till att rädda avtalet.

Iran har även hotat med att ytterligare minska på åtagandena i avtalet den 8 juli om de kvarvarande länderna – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland – inte hjälper till att skydda Iran från de amerikanska sanktionerna.

Ökade spänningar
I avtalet från 2015 lovade Iran att minska sin kapacitet inom kärnenergi under flera år och tillåta internationella observatörer i landet, i utbyte mot lättnader av internationella sanktioner. Antalet avancerade centrifuger för anrikning av uran begränsades och anrikningen sattes till max 3,67 procent, betydligt lägre än de runt 90 procent som krävs för att användas till kärnvapen.

Spänningarna mellan länderna har ökat sedan USA drog sig ur avtalet och samtidigt aviserade nya ekonomiska sanktioner mot Iran. USA har ökat sin militära närvaro i området och terrorstämplat det iranska revolutionsgardet.

Iran svarade med att stämpla USA:s väpnade styrkor som en terrororganisation.

USA har lagt skulden på Iran för attackerna mot två tankerfartyg i Omanbukten förra veckan, men Iran nekar till anklagelserna.
 

Fakta: Kärnenergiavtalet
(TT)
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som detta bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade dock president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot landet. De tre EU-länder som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter att USA lämnade avtalet bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden som ingår i kärnenergiavtalet. Beslutet innebär att Iran inte förhåller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten.

 

Foto: Peter Klaunzer/AP/TT
Irans president Hassan Rohani. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Nära 100 barn döda i hjärnhinne-inflammation

Indien (TT-AFP-Reuters)
97 barn har avlidit i hjärnhinneinflammation, encefalit, den senaste månaden i den indiska delstaten Bihar.

Ytterligare 146 barn vårdas för sjukdomen, enligt hälsomyndigheten i Bihar.

Liknande utbrott har skett i området under de varma sommarmånaderna sedan 1995. 2015 började orsaken till dödsfallen utredas, som då kopplades till stenfrukten litchi som odlas i stor omfattning i Bihar. Litchifrukter innehåller ett gift som påverkar kroppens förmåga att producera glukos.

- Det finns inga bra sjukhus här. Hade de varit bra hade hon inte dött, säger en pappa till en avliden flicka i distriktet Muzaffarpur till Reuters.

Demonstranter kräver nu att landets regering vidtar åtgärder för att stoppa dödsfallen.

För fem år sedan dog runt 380 människor i ett liknande utbrott i Bihar, som är Indiens tredje folkrikaste delstat.
 

Foto: Anupam Nath/AP/TT
En försäljare bär en korg med litchifrukt i Indien. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Epidemin inte enda dödsorsak för ettåring

Norge (TT-NTB)
Den ettåring som avlidit i samband med vattenepidemin i norska Askøy hade en infektion som orsakade en blodförgiftning, vilken sedan ledde till hans död.

Hans tillstånd kan ha förvärrats av campylobacter, visar en obduktionsrapport.


Både grupp A-streptokocker och campylobacter har hittats under obduktionen av barnet. Samma typ av campylobacter har hittats hos andra patienter från Askøy som lagts in på Haukeland universitetsjukhus som en följd av vattenepidemin.

Slutsatsen är att dödsfallet inte enbart orsakades av dricksvattnet, utan snarare av kombinationerna av de två bakterietyperna som var för sig inte utgör någon stor fara för i övrigt friska människor. Hos personer med nedsatt immunförsvar eller allmäntillstånd kan de däremot bli farliga.
Eftersom ettåringen hade båda bakterietyperna samtidigt kan det ha haft betydelse för dödsfallet, uppger polisen i ett pressmeddelande.

Sammanlagt har 71 människor från Askøy lagts in på sjukhus efter att ha blivit sjuka av dricksvattnet. 56 av dem är vuxna och 15 barn.
Sammanlagt tros över 2 000 invånare ha drabbats.

Kommunen meddelade i söndags att vattenprover har visat att smittan kommer från djur och inte från människor.
 

Foto: Marit Hommedal/NTB Scanpix/TT
Vattenepidemin i norska Askøy var inte den enda orsaken till att en ettåring avled. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Rebelledare anhållen i Frankrike

Frankrike/Tchad (TT-AFP)
En av Tchads högst uppsatta rebelledare har anhållits i sitt hem i Paris, misstänkt för brott mot mänskligheten i Sudan.

General Mahamat Nouri är ledare för gruppen UFDD i Tchad och en av den sittande presidentens största motståndare. Nouri ska ha anhållits för aktiviteter i Sudan mellan 2005 och 2010, enligt en talesperson för rebellgruppen.

Enligt fransk polis har även två andra tchadiska män anhållits på andra orter i Frankrike på liknande grunder.
 

Foto: Markus Schreiber/AP/TT
En av den tchadiske presidenten Idriss Deby Itnos största motståndare har anhållits i Frankrike för brott mot mänskligheten. Arkivbild.

Läs hela inlägget »

Lovar bli världens rikaste kristna svarta nation

AP/TT James Marape svors in som premiärminister i Papua Nya Guinea 30 maj då föregångaren Peter O'Neill avgått efter månader av politisk turbulens. Arkivbild.
AP/TT James Marape svors in som premiärminister i Papua Nya Guinea 30 maj då föregångaren Peter O'Neill avgått efter månader av politisk turbulens. Arkivbild.

Papua Nya Guinea TT-AFP
Papua Nya Guinea ska bli "världens rikaste kristna svarta nation" inom tio år, lovar landets nytillträdde premiärminister James Marape.

Löftet bedöms bli svårt att hålla. Det oceaniska landet ligger på plats 153 av 189 av världens mest utvecklade länder, enligt FN. För att uppfylla målet måste dess ekonomi växa med 30 procent – varje år.

- Papua Nya Guinea har aldrig någonsin växt med 30 procent, det har inget annat land heller för den delen, i alla fall inte under en längre hållbar period, säger Maholopa Laveil, lektor i ekonomi vid Papua Nya Guineas universitet.

Landet är rikt på naturgas, olja och mineraler. I april ingick den tidigare regeringen, ledd av Peter O'Neill, ett mångmiljardavtal om att sälja naturgas till bränslejättarna Exxonmobil och Total. James Marape tog över som premiärminister när O'Neill avgick i slutet av maj och har riktat stark kritik mot naturgasavtalet, som han anser inte gynnar papuanerna tillräckligt.

Läs hela inlägget »

Vinskörd i fara efter fransk hagelstorm

Bob Edme/AP/TT Vin- och fruktodlare i sydöstra Frankrike har lidit stora skador av en storm med hagen stora som pingisbollar. Arkivbild.
Bob Edme/AP/TT Vin- och fruktodlare i sydöstra Frankrike har lidit stora skador av en storm med hagen stora som pingisbollar. Arkivbild.

Frankrike TT-AFP
Ett oväder med hagel stora som pingisbollar har ödelagt frukt- och vinodlingar i sydöstra Frankrike.
- Katastrofalt, säger jordbruksminister Didier Guillaume.


Ovädret på lördagen har ställt till med enorma skador på spannmålsfält, växthus, fruktodlingar och vingårdar.

- Så gott som hela min skörd är förstörd, säger Gregory Chardon som odlar persikor, aprikoser och körsbär på sin gård i La Roche-de-Glun i departementet Drôme, en timmes bilväg söder om Lyon.

Näten som hade spänt över odlingarna var ingen match för hagelstormen. Skadad frukt och brutna grenar spreds över marken.
Aurélien Esprit i grannbyn Pont-de-l'Isère har på Facebook lagt ut en video som visar förödelsen med aprikoser spridda på marken och rådbråkade äppelträd.

- Tyvärr tog säsongen slut för oss i går kväll. Jag tror inte jag klarar det den här gången, säger han.

Jordbruksminister Didier Guillaume lovar att Frankrike ska utlysa krisläge för att öppna för åtgärder som ska hjälpa lantbrukare.

- Det är katastrofalt. Jag har sällan sett scener som de här. Det är otänkbart att bönder ska tvingas till konkurs på grund av det här, säger han till tv-kanalen BFM när han inspekterar skadorna under söndagen.

Inte bara grödor föll offer för hagelstormen. Bilrutor krossades och hustak skadades. En 51-årig tysk kvinna omkom när ett träd föll över hennes husbil i departementet Haute-Savoie.

Läs hela inlägget »

Flygplan i krock – två piloter döda

Området nära Maserton. Jorg Dauerer/Imagebroker/REX. TT Nyhetsbyrån. Rex Shutterstock.
Området nära Maserton. Jorg Dauerer/Imagebroker/REX. TT Nyhetsbyrån. Rex Shutterstock.

Nya Zeeland TT-Reuters
Två piloter har dött efter att två mindre flygplan kolliderat i luften nära Masterton i Nya Zeeland. Kort innan planen krockade hade fyra fallskärmshoppare hoppat från det ena planet. Alla fyra överlevde.

Polisen säger att både flygplanen föll mot marken direkt efter kollisionen. Enligt Nya Zeeländska medier hörde flera vittnen en hög smäll och såg sedan planen snurra okontrollerat medan de snabbt föll neråt.

En helikopter som också var i luften när flygplanen kraschade lyckades undvika kollisionen. Det finns i nuläget ingen information om vad som orsakade olyckan.

Läs hela inlägget »